Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - II. Starkare reformförsök under Gustaf II Adolf. Johannes Rudbeckius’ visitation 1627
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
fredrik westling
förstörda, men däremot kunde det meddela, att de biskopar eller
superintendenter, som tillsatts under den svenska tiden, haft
amtet Fegefeur till sitt underhåll. Sockenprästerna åter hade förr
af-lönats af bönderna, men sedan dessa genom kriget förminskats i
antal, brukade hvarje adelsman till predikantens bättre
underhåll gifva några tunnor säd årligen. Dessutom hade prästerna
åker och äng vid kyrkorna och fingo af hvarje egendomsägare
vissa arbetare till såning och skörd. Tionden hade genom ett
fördrag med biskopen af Reval 1282 blifvit aflöst för 60 hakar jord,
och hade man tillika förpliktat sig att till prästerna betala s. k.
sendkorn. Men då stridigheter uppstodo om detta, hade man
slutligen genom en öfverenskommelse mellan biskop Arnold och
ridderskapet 1542 gjort sig fri från alla anspråk på sendkornet
genom att en gång för alla erlägga 6 000 mark rigiskt.1 Huru
medel skulle anskaffas till ett konsistorium, visste landtråden icke,
då de andliga gods, som varit därtill bestämda, blifvit af de
föregående svenska regenterna bortförlänade såsom ärftliga
besittningar, men ansågo de, att ett konsistorium kunde med ringa
kostnader åvägabringas genom att med superintendenten förena några
predikanter vid de förnämsta socknarne i landet. Den förre kunde
med några landtråd utöfva inspektionen öfver den tillämnade
skolan, hvars grundande de dock tillsvidare afrådde på grund af
inkomsternas obetydlighet.
Med detta svar var konungen rimligt nog föga belåten. Han
uttalade i en skrifvelse den 10 febr. såsom sin mening, att de båda
omnämnda fördragen om tionden och sendkornet vore olagliga,
och ansåg, att tionden borde åter införas. Att ordna konsistoriet
såsom föreslagits höll han ej för »praktikabelt». Ej heller gillade
han uppskof i fråga om skolans upprättande. Lärarnes
konfirmation måste han förbehålla sig, men inspektionen kunde lämnas åt
superintendenten och landtrådet.
Skriftväxlingen fortfar. Den 18 febr. ingåfvo landtråden en
anhållan, att konungen vill förordna en lärd man, som förbättrade
kyrkoregementet, då »prästerskapet mestadels var så beskaffadt,
att man på det högsta behöfde en god reformation». Att prästerna,
såsom konungen påstått, skulle äta tiggarebröd, förnekade de
såsom varande oriktigt. Från tionden hoppades de blifva försko-
1 Möjligen lämnades amtet Fegefeur m. ni. såsom vederlag för dessa
penningar. Se konferens mellan biskopen ocli landtrådet d. 30 juni 1645 i
Samsons auf. utdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
