Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Fredr. Westling, Estlands kyrka 1571—1644. Anteckningar - II. Starkare reformförsök under Gustaf II Adolf. Johannes Rudbeckius’ visitation 1627
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
estlands kyrka i 5 7 i—1644
197
nåde, men lofvade de, att då en superintendent blifvit tillsatt,
skulle de undersöka hvarje predikants inkomster, och om någon ej
kunde lefva af dessa, skulle de sammanslå två socknar, då pastorn
kunde hafva en kaplan, tills landet blefve mera odladt. De
tvif-lade ej på, att konungen ansåge det vara nog, om prästen utom
sin inkomst af åker och äng vid kyrkan erhölle 5 kulmet ren säd af
hvarje besatt hake.1
Härpå genmälte konungen slutligen den 22 febr., att han ej
begärde tiondens återinförande utan endast fastställande af ett
bestämdt underhåll åt prästerna, och ansåge han de fem kulmet,
hvilka erbjudits, vara tillräckliga. Han omnämnde ock, att han
redan utnämnt en visitator, hvilken nästkommande sommar
skulle infinna sig och bringa allt i ordning.2
Trots denna skrifvelse höll konungen dock fortfarande fast vid
att tiondens införande vore bästa medlet att bereda prästerna
i Estland en anständig bergning. Detta framgår af den instruktion,
som han den 10 mars 1626 utfärdade för den nye guvernören
Johan Pontusson De la Gardie, ty i denna heter det bland annat,
att guvernören skulle så laga, att alla församlingarna blefve
försörjda med gudfruktiga lärare, och att han skulle tillhålla landets
adel och bönder att gifva dem ett nödtorftigt underhåll, till dess att
kyrkotionden kunde tillbörligen öfver allt utgöras, och skulle
han med fogliga medel söka åvägabringa, att så mycket erlades i
tionde, som var brukligt i Sverige.3 Längre fram på året (i maj)
finna vi ock guvernören underhandla med landtrådet om
kyrkoväsendets förbättring, framhållande, att man måste upphjälpa
såväl prästgårdarna som kyrkorna, af hvilka flera ej kunde besökas
utan lifsfara. Äfven begärde han upplysning om hvad som
bestods till prästernas underhåll. Något större tillmötesgående
torde han icke hafva mött. Bland annat svarades det honom,
1 Enligt uppgift af de deputerade från adeln, som 1629 befunno sig i
Sverige, menades med hake en gård, från hvilken x par oxar jämte arbetare
hela veckan gjorde tjänst vid godset. Samsons anf. utdrag, s. 148.
2 De anförda skrifvelserna i Samsons anf. utdrag. Jfr Greiffenhagen,
Heimische Conflicte i Beiträge zur Kunde Ehst.- Liv.- und K u
r-lands, B. III, Heft. 1.
3 Instruktionen den 10 mars 1626 i Liv.: Instruktioner för ståthållare
m. fi. i Estland o. Livland. RA. Johan de la Gardie efterträdde som
guvernör Per Banér, som 1622 efterträdt Jakob de la Gardie. (Halzenberg,
Gustaf II Adolfs hist. V, s. 38.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
