Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Johannes Magnus och Gustav Vasas polska frieri. En utrikespolitisk episod i den svenska reformationstidens historia - 1. Giftermålsplanens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giftermålsplanens uppkomst 25
medhållare i Tyskland1, ligger det ytterst nära till hands att
antaga, att de preussiska sändebudens härvaro på ett eller
annat sätt influerat på beslutets fattande just vid denna tidpunkt.
Sedan beslutet en gång kommit till stånd, gällde det att
engagera lämplig person som sändebud till Sigismund I. Gustav
Vasas val föll därvid på Johannes Magnus, som, om frågan
varit före på augustimötet, säkert varit bland dem, som
livligast tillstyrkt projektet; han hyste nämligen ett brinnande
intresse för dess realisering. Hans rang som Sveriges främste
kyrkoman svarade f. ö. förträffligt mot ärendets vikt och
betydelse, hans latinkunnighet var också en merit i betraktande
av att latinet var det polska diplomatspråket par préférence,
och slutligen var han redan på förhand bekant med Sigismund
och i någon mån förtrogen med polska förhållanden — han
hade på våren 1523 i egenskap av påvlig nuntie besökt den
polske konungen och därvid av denne rönt prov på välvilja.2
Johannes fick sitt kredensbrev den 1 sept. Det hade
formen av en skrivelse från Gustav till Sigismund, vari Johannes
Magnus presenterades som Gustavs fullmäktiga sändebud till
Polen med uppdrag att föreslå »aliquam singularem inter utriusque
reipublice Polonie et Swecie confederacionem». Det egentliga
syftet, frieriet till Hedvig, nämnes icke uttryckligen utan döljer
sig bakom de allmänna ordalagen om en svensk-polsk
»confe-deracio» och »necessitudo» till båda folkens båtnad.3 Samma
dag avlät Gustav Vasa jämväl ett brev till hertig Albrekt av
Preussen, vilket genom Johannes skulle tillställas adressaten.
Gustav Vasa förklarar här, att Johannes vore »inn unserenn
auffrichtighen anliggenden geschefften nha deutschen landhe
vorfertiget» och att hans vägar därvid möjligen komme att gå
genom hertigdömet Preussen, varför hertigen anmodas att på
allt sätt underlätta och befordra hans resa (»ihme umb unseren
1 Ett yttrande av Albrekt i okt. eller början av nov. 1527 synes ge vid
handen, att denne redan vid sitt personliga sammanträffande med Sigismund
i Danzig maj 1526 föreslagit den senare ett förbund med Danmark och
Sverige (Acta Tomiciana, 9, 2. uppl., s. 313). För Danmarks vidkommande
är detta även av andra källor bevisligt (a. a., 8, s. 52).
2 Script, rer. Siiec., Ill: 2, s. 75; Archiv für Staats- und Kirchen•
geschickte der Herzogthiimer Schlesiuig, Holstein, Lauenbitrg und der
an-gretizenden Länder und Städte, 4 (1840), s. 511. Jfr Westman, a. a., s. 154.
8 Gustaf I:s reg., 3, s. 267 f. Jfr Olaus Magnus’ uppgifter om de lör
Johannes’ räkning utfärdade sändebudsbreven, Script, rer. Suec., III: 2, s. 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
