Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Johannes Magnus och Gustav Vasas polska frieri. En utrikespolitisk episod i den svenska reformationstidens historia - 1. Giftermålsplanens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i o g. carlsson: joh:s magnus och gustav vasas polska frieri
konungen.1 Gustav Vasa har. utan tvivel för sin del varmt
önskat en allians mellan Ostersjöbäckenets båda östliga
konungariken i anslutning till medeltida uppslag och traditioner. Sverige
skulle därmed komma ut ur isoleringen, vinna ökad trygghet
mot öster och erhålla en bättre position gentemot
bundsförvanterna från befrielsekrigets dagar.
Det torde låta sig göra att tillnärmelsevis exakt ånge den
tidpunkt, dä Gustav Vasas beslut att fria till Sigismunds dotter
omsider fattades. Den 21 juli 1526 hade konungen utfärdat
kredensbrev för sin tyske sekreterare Wulf Gyler till hertig
Henrik av Mecklenburg,2 varav otvivelaktigt kan slutas, att
tanken på den mecklenburgska prinsessan då ännu inte var
alldeles övergiven. Den 1 september fick emellertid, som vi strax
skola se, den för de polska giftermålsförhandlingarna utsedde
legaten sina sändebudspapper; det avgörande beslutet torde
därför vara att datera till augusti 1526 och var måhända just
ett resultat av överläggningarna på den ovannämnda
herredagen i Stockholm i samma månad. Det faller då i ögonen, att
gesanter från hertig Albrekt av Preussen och städerna
Königsberg voro närvarande vid detta möte, varvid den misshällighet,
som från Albrekts högmästartid varit rådande mellan Sverige
och det numera sekulariserade preussiska ordenslandet, bilades
genom en formlig fredstraktat och fråga väcktes om ett förbund
mellan Gustav Vasa och hertigen. Fredstraktaten är
dagteck-nad den 4 aug., och tre dagar senare fingo gesanterna sitt
avsked.3 Då vi nu veta, att hertig Albrekt — han hade ju den
i juli 1526 äktat Fredrik I:s dotter Dorotea, samma danska
prinsessa, som förut haft Gustav Vasa till friare — vid denna
tid liksom även senare sökte intressera sin polske länsherre för
en allians med de nordiska konungarna till skydd mot Polens
och Preussens fiender de livländska .ordensriddarna och deras
1 Brask till hövitsmannen på Stäkeborg Nils Olsson 15 april 1525.
Brasks registratur (A 7), f. 94 v., RA; avtryckt Handl. rör. Skanditiaviens
hist., 18, s. 279 f., men med felaktig läsning av originalets datouppgift:
»vigilia pasche».
2 Titularreg., B, f. 2 v., RA.
3 För det föregående hänvisas till min inom kort utkommande
avhandling Gustav Vasa och det evangeliska Tyskland, förhållandet till Preussen
och till det schnialkaldiska förbundet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
