Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Nicolaus Stecker, Stockholms förste evangeliske kyrkoherde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
GOTT FR. CARLSSON
Under sin kyrkoherdetid besökte han en gång det tyska
hemlandet. Han avreste nämligen i slutet av april 1526 till
Tyskland, varvid han hade i uppdrag att till den i Lübeck varande
Olaus Magnus överbringa Gustav Vasas ratifikation av en
svensknederländsk traktat, som avslutats i Travestaden 17 aug. 1525
och som skulle bilda grundvalen för nya, av Olaus Magnus
förda förhandlingar med nederländarna.1 Efter fullbordad resa
återkom herr Nicolaus senast i aug. 1526 till Stockholm.2 Något
annat avbrott i hans pastorala verksamhet i Stockholm är icke
känt.
Det kan i förstone synas överraskande, att en utlänning
blev kyrkoherde i Sveriges främsta rangpastorat under Gustav
Vasas regering. Så egendomligt som det förefaller, är det likväl
icke. De tyska elementen i Stockholm voro under Gustav
Vasas’ första regeringsår efter allt att döma väsentligt starkare
än vad fallet varit under Sturetiden och vad det senare blev.
Det berodde dels på den fullt målmedvetna dekapitering av det
svenska borgerskapet i staden, som ägt rum genom Kristian
II:s blodbad, dels ock på det beroende av hansestäderna, främst
Lübeck, vari Gustav Vasa under sina tidigaste regeringsår både
ekonomiskt och politiskt fann sig försatt och som
uppenbarligen bl. a. medförde en icke ringa tysk immigration. Hur stor
publik en tysk predikant i själva verket kunde påräkna i
Stockholm under 1520 talet, visar redan den betydande effekt, som
en Melkior Hoffmanns förkunnelse gjorde där åren 1526—1527.
Det är då inte så underligt, att själve kyrkoherden var en
tysk man.
I det sammanhanget bör man också uppmärksamma, dels
att den frambrytande reformatoriska rörelsen medförde
exceptionella förhållanden, i det att tillgången på infödda evangeliska
präster inte svarade mot behovet i de tydligen redan mycket
tidigt av de evangeliska strömningarna starkt påverkade större
svenska städerna, dels att Stockholms borgerskap enligt
stadsprivilegierna ägde att genom magistraten i viss samverkan
med rikets styresman eller regering tillsätta pastor i Stor-
1 Gustaf I:s reg., 3, s. 127, 202. Jfr A. Falk, Gustaf Vasas
utrikespolitik med afseende f>d handeln, s. 50—52 (särskilt not 1 å s. 52).
2 Stockholms tänkebok undei’ Vasatiden, 1, s. 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>