Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Nicolaus Stecker, Stockholms förste evangeliske kyrkoherde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS STECKER, STOCKHOLMS FÖRSTE EVANGELISKE KYRKOHERDE 8 i
kyrkan.1 Vad föreliggande fall vidkommer, kan konung Gustav,
som intog tyskar i riksrådet och som i Berend von Melen och
greve Johan av Hoya hade sina förnämsta gunstlingar, icke
förmodas ha haft några principiella betänkligheter mot att
samtycka till tysken Steckers anställande som kyrkoherde i
Stockholm. Tvärtom kan det antagas, att det var på hans kallelse,
som Stecker kom in i landet. Peder Swart har säkert fog
för sin uppgift, att konungen, genom mäster Lars intresserad
för den nya religiösa riktningen, inte blott utsände unga svenskar
till Tyskland för att där göra sig förtrogna med den lutherska
förkunnelsen och sålunda bli skickade att medverka till dess
spridning i Sverige utan ock från reformationens moderland
inkallade »någre flere lerde men hijt in, the ther samma Gudz
lerdom plantera och föröka kunde».2 Bland dessa »lärda män»
har Stecker, som studerat i Wittenberg under reformationens
första år och som utan allt tvivel var avgjord lutheran, troligen
varit en.3
Om Steckers reformatoriska verksamhet i Stockholm
föreligga tyvärr inga direkta underrättelser. ]Vien det är möjligt,
att det i själva verket är han, som döljer sig under »mäster
Michells» namn, då denne hos Peder Swart får figurera som
medspelande i de hoffmannska excesserna 1526—1527. Swart
berättar ju, att Stockholms »retta predicanter M. OlefT (Olaus
Petri) och M. Michell», 0111 vilken senare han några rader förut
meddelat, att han (1524) av konungen insatts som kyrkoherde
i Stockholm, sågo genom fingrarna med eller rent av gillade
»Melchior Buntmakares», d. v. s. Hoffmanns, och andra
svärmeandars tillfälliga, radikalt reformatoriska predikoverksamhet i
1 Riksrådets privilegiebrev för Stockholm 1 maj 1436; jfr Gustav Vasas
privilegier 30 juli 1529. Stockholms stads privilegiebrev 1423—1700, 1(1900),
s- 5, 43- Om praxis under Sturetiden se C. G. Styffe, Bidr. till
Skandinaviens hist., 5, s. 385 f.
2 Edéns upplaga, s. 84 f.
3 Om Stecker, såsom antagligt är, inkommit just på grund av kunglig
kallelse, ligger den förmodan icke så fjärran, att han av Luther
rekommenderats åt den svenske konungen. Herr Nicolaus var ju icke blott.Luthers
lärjunge utan dessutom bördig från samma stad som den store reformatorn,
vilken därför måste anses ha väl känt till honom och kanske också särskilt
intresserade sig för denne sin landsman (även om Luther icke kom att växa
upp i Eisleben utan i det närbelägna Mansfeld, hade dock han och hans
familj givetvis många personliga förbindelser i förstnämnda stad).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
