Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Nicolaus Stecker, Stockholms förste evangeliske kyrkoherde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS STECKER, STOCKHOLMS FÖRSTE EVANGELISKE KYRKOHERDE 8 i
Längre kunna vi icke komma. Huruvida beskyllningen mot
honom var befogad, måste vi lämna därhän. Att han under
sin Stockholmstid tjänstgjort i Gustav Vasas kansli och sålunda
biträtt konungen vid utfärdandet av tyska aktstycken, är
troligt nog. Vi ha sett, att han var konungens tili fällige
sekreterare på Malmömötet 1524 och att han 1526 på konungens
befallning till Tyskland överbringade en viktig statshandling.
Att han även eljest ställt sig till monarkens förfogande, när det
gällde expediering av tyska kansliakter, är under sådana
omständigheter sannolikt, helst som Gustav Vasa före Wulf Gylers
anställande i nov. 1524 saknade en ordinarie tysk sekreterare
och även därefter långa tider i det dagliga kansliarbetet måste
undvara Gyler, som ofta användes i beskickningar till utlandet.
Har Stecker verkligen förfalskat skuldebrev åt Burmeister, måste
det ha skett under de perioder, då han sålunda fyllde en tysk
sekreterares värv i kansliet. Men även om den tyskfödde
Stockholmsprästen sålunda vissa tider hade tillgång till det kungliga
sigillet och tillfälle att utföra det brott, för vilket han flera år
efter sin avresa från Sverige började bli beskylld, är det
därför ingalunda klart, att han faktiskt gjort sig skyldig till
förbrytelsen ifråga. Gustav Vasas vittnesbörd därom stödes icke
av någon som helst annan uppgift, och det grundade sig
dessutom h. o. h. på en bekännelse, som under tortyr avgivits av
en livdömd person. Och att ett sådant bevismedel icke är
mycket värt, ligger i öppen dag.
Vi sakna alltså möjlighet att besvara frågan, om Stecker
var den förbrytare, som Gustav Vasa ville göra honom till. Vi
få nöja oss med att fastslå, att han var en av de många, som
efter att en tid ha omfattats med välvilja av den svenske
konungen slutligen för denne kommo att framstå som moraliskt
mindervärdiga och i hög grad förkastliga personer. Det ödet
delade han icke blott med en mängd tyska landsmän, som
under Gustav Vasas regering voro i svensk tjänst, utan även
med personligheter sådana som Laurentius Andreæ och Olaus
Petri. Han må f. ö. som människa och karaktär ha varit hurudan
som helst •— obestridligt är, att Stockholms förste evangeliske
kyrkoherde förtjänar att framdragas ur glömskan och har rätt
till en plats i vår reformationshistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
