- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguandra årgången, 1922 /
138

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 1. Scenen och huvudpersonerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 6 2 yngve brilioth: nyanglikansk renässans

Han betraktade slutet av 1827 som ändpunkten för denna
period av silt liv. Yttre händelser medförde en inre kris: en
allvarlig sjukdom år 1827 och en systers död i jan. 1828. Det
öppna avgörandet kom 1829, då ban tog aktiv del i
valagitationen mot Peel.

Vi kunna ej stanna här för att närmare undersöka de
personliga fak torer som medverkat till omslaget. Newman har
själv pekat på The Christian Year och inflytande från Keble’s
tänkande. Vad han närmast säger sig ha mottagit från Keble
är »det sakramentala systemet» och en tolkning av Butler’s
probalitetsprincip som »an argument from Personality»: det är
först när tron gripit om sitt föremål, som probabilitetsgrunderna
ha en giltighet.1 Mera intensivt personligt verkade vänskapen
med H. Froude, om vilken det snart skall bli tid att närmare
tala. Men det är nödvändigt att fixera vari den genomgripande
nyorienteringen hos Newman egentligen består. Djupast ligger
måhända en nyvunnen övertygelse om trons primat och det
religiösa organets, »samvetets», konungsliga rätt. Måhända har
omsvängningen här inträtt, eller blivit klart medveten, först
efter det kyrkopolitiska ställningstagandet. Den intellektuella
processen är väl icke avslutad, kanske just starkast förnummen,
då han i A Thanksgiving (d. 20/io 1829) biand
tacksägelseämnen innesluter

»Blessings, when reason’s awful power
Gåve thought a bolder ränge».2

Men i en universitetspredikan, hållen den 11 dec. 1831 med
titeln The Usurpations of Reason,3 ser han i uppenbarelsens

än ej alltid står i förgrunden kan det dock även nu ta sig uttryck av
gripande styrka. Så t. ex. i den första predikan i vol. 1 av Parochial Sermons:
Holiness, necessary for future Blessedness (som är av år 1826). Jag anför
därur endast dess karakteristiskt negativa bestämning av helighetens väsen:
»To be holy is to be separate from sin, to hate the works of the world,
the flesh and the devil, to take pleasure in keeping God’s commandments, to
do things as He would have us do them, to live habitually as in the sight
of the world to come, as if we had broken the ties of this life, and were
dead already.»

1 Apologia, s. 78 f. (1908: s. 19 f.).

- Verses ön various Occasions (1883, s. 41, nr. XIV), även i Lyra
Apo-stolica, nr. XXIII.

3 Sermons chiefly ön the Theory of Religions Belief, preached before
the University of Oxfoi-d (London 1843). De senare upplagorna bära titeln:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1922/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free