Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 2. Oxfordrörelsen inför samtidens och eftervärldens omdöme. En bibliografisk studie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oxfordrörelsen inför samtidens o. eftervärldens omdöme i 53
i själfva den oemotståndliga kraften af de i anglikanska
bekännelsen bibehållna villor, concentrerade i begreppet af
kyrkans och lärans traditionsgrundade helighet.» Detta innehåller
tvivelsutan en riktig iakttagelse även om man kunde föredragit
en något olika formulering. Och författarens profetia: »Att
Anglikanismen denna halfhet, denna mixtur av formell lögn och
materiell sanning ej kan bestå, så mycket synes säkert» — har
i varje fall ej ännu gått i uppfyllelse.
Ar 1843 refererar c. F. A v Wingård i sin Öfversigt af
Christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd den
traktarianska uppfattningen av kyrkans katolicitet och läran om
successio apostolica. Han visar sig känna till — om ock i ganska
godtyckligt urval — en hel del samtida stridskrifter. Som
vanligt i den utländska litteraturen träder Pusey i förgrunden i
stället för Newman. Det samma kan sägas om en uppsats av
H. Reuterdahl, (med ordagrannt samma titel som Wingårds
nyss anförda) i den av L. A. anjou och A. F. beckman
utgivna Tidskrift for Svenska Kyrkan för år 1849. Denna röjer
en ganska aktningsvärd kännedom även om den senaste tidens
anglikanska teologi. I samband härmed kan nämnas C. A.
Torén’s i samma tidskrift för år 1850 anförda Bref från
utlandet: han har hänförts av den engelska gudstjänsten, men
påpekar jämväl dess avigsidor. Högkyrkomännens episkopalism
stöter honom bort: »Den beredvillighet en af dessa kyrkans
män yttrade till mig att erkänna svenska kyrkan som en sådan
gren» (av den samma kristna kyrkan)» gjorde på mig långt ifrån
det intryck som åsyftades, emedan just i detta erkännande
uppenbarade sig alltför tydligt den betydande mannens, liksom
hans partis, sorgligt exclusiva, att icke säga fariseiska anda.»
Torén synes emellertid ej ha tagit närmare kännedom om den
nyare högkyrklighetens egenart.
Med uttrycklig orientering på svenska förhållanden skrev
A. N. Sundberg i Svensk Kyrkotidning för 1857 om Engelsk
högkyrklighet och lågkyrklighet. Författarens egen ståndpunkt
synes ha riktat hans intresse på partigrupperingen inom den
engelska kyrkan. Han vill undersöka termernas innebörd i det
sammanhang, där de höra hemma, »då först skall det visa sig
huruvida samma epitheter kunna på våra egna förhållanden
tillämpas.»1 Uppsatsen röjer en för en svensk teolog aktnings-
1 S. 93-
11 — 22206. Kyrkohist. Årsskrift 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
