- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguandra årgången, 1922 /
160

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 2. Oxfordrörelsen inför samtidens och eftervärldens omdöme. En bibliografisk studie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 6 2 yngve brilioth: nyanglikansk renässans

tyskt specialarbete, och hithörande kapitel i kyrkohistoriska
handböcker äro i allmänhet ej synnerligen lyckade, stundom
vilseledande. En av de intressantaste framställningarna av
1800-talets teologiska utveckling i England från tyskt häll har
lämnats av O. PFLEIDERER i dennes Die Entwicklung der
protestantischen Theologie in Deutschland seit Kant und in
Grossbritannien seit 1825 (Freiburg in B. 1891; fore den tyska upplagan
hade en engelsk utgivits 1889). Dennes uppmärksamhet är
dock företrädesvis riktad dels på det filosofiska tänkandets, dels
på den kritiska teologiens historia, och det problem, som här
sysselsätter oss, får en nog så knapphändig behandling.
Viktigare är den framställning H. BÖHMER givit i en föreläsning,
i utvidgad form tryckt i Neue Kirchliche Zeitschrift (XXVII
Jahrg., H. 8 och 9): Die Kirche von England und der
Protestantismus. Bäst torde vara BuDDENSlEG’s artikel Traktarianismus
i HaüCK’s Realencyclopädie. På skandinavisk mark har saken
behandlats i en dansk avhandling av FløYSTRUP, Den anglokatholske
Bevægelse i det nittende Aarhundrede (Köpenhamn 1891).

Ämnets behandling i den svenska litteraturen har betydelse
endast till vår egen kyrkohistoria. Bland svenska
framställningar torde den tidigaste av någon betydenhet föreligga i den
av C. E. Fahlcrantz, A. E. Knös och C. J. Almqvist
utgivna Ecclesiastik Tidskrift. Här anmäles år 18391 en skrift
av Pusey (Letter to the Bishop of Oxford) av signaturen W.,
som till ett måttfullt, och ej helt osympatiskt omdöme om
Pusey fogar följande ord: »Man skyggar lika mycket tillbaka
från denna, en gång för alla stelnade Theologi, som från den

tyskas aldrig hvilande vridningar–-•. Ljuset är hvarken

en emanation, som fördunklas under tidehvarfvets lopp, icke
heller har det varit chaotiskt bundet till dess det nu brustit ut
i ali sin glans. Oxfordska repristinationen och den tyska
rationalismen hafva lika orätt.» Samma tidskrift för år 1842
innehåller en något utförligare uppsats om Puseyismen av
FAHLCRANTZ). Han ser riktigt Oxfordrörelsens egenart i dess försök
att hävda anglikanismen såväl gentemot Rom som mot dissenters,
men anser, att detta endast kunde ske på en väsentligen katolsk
basis: »De allt mer romaniserande phenomenerna hava sin grund

1843), ger också en kritisk framställning av »Puseyismen». Denna torde varit
en källa för Wintgårdh’s nedannämnda arbete. Uppsala universitetsbiblioteks
exemplar har dennes exlibris.

1 S. 157 ff.: En af dagens frågor i Engelska kyrkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1922/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free