Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 3. Det första anloppet och Via media’s guldålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2
yngve brilioth: nyanglikansk renässans
Och därjämte formulerades i Hadleigh ett program, som kan
betraktas som typiskt för den statiska anglikanismens
kyrkobegrepp. Det föreligger utförligast i en liten katekes under
titeln The C hur elim arfs Manual or Questions and Answers ön
the Church, ön Protestant and Romish Dissenters, and Socinians,1
samt i en kort formulering av fem punkter, där på grundvalen
av läran om den apostoliska successionen — som väl här först
intar sin dominerande plats •— kravet på kyrkans frihet och
andliga immunitet utvecklas. I motsats härtill kunde man finna
det progressiva elementet i de Träets for the Times, som givit
rörelsen det namn tractarian, vilket till en början använt på spe
senare godtagits av den kyrkohistoriska terminologien. Träets
voro Newman s verk. Hans brev från denna tid framhålla
energiskt hans skäl mot föreningsplanen,2 och i Apologia bekänner
han med en knappast dold stolthet, att initiativet till Träets
var hans eget, och han återger sitt yttrande ur ett brev till
Palmer om individens betydelse för en saks framgång.3 Ännu
var motsättningen dold under bundsförvantsskapet. Men
skillnaden var stor. Där en respektabel kyrkopolitiks döda ben,
här en ung, levande hänförelse, som även när den bygger med
gamla stenar dock har nyskapandets gåva.
De tre första Träets, alla flutna ur Newman’s penna, äro
daterade den 9 sept. 1833. Det är framför allt om dessa Keble’s
ord gäller, att »de tidigare traktaterna voro skrivna som när
någon ger alarm vid en eldsvåda eller översvämning, för att
väcka uppmärksamhet hos alla, som höra honom». Det är
särskilt den första traktaten Thoughts ön the Ministerial
Commis-sion, som har något av trumpetstötens metalliska klang.4 Den
1 A Collection of Pafiers connected with the Theological Movement of
1833, ed. bv A. P. Percevai. (2. uppl. London 1843).
2 Se t. ex. brev till J. W. Bowden av den 13 nov. 1833.
3 »Intet stort verk utfördes av ett system; under det att system uppstå
ur individuella ansträngningar. Luther var en individ. Själva feilen hos en
individ väcka uppmärksamhet: han förlorar, men hans sak (om den är god
och han är en kraftig personlighet) vinner.» Apologia, s. 111 (s. 42 i uppl. 1908).
4 »lf the trumpet give an uncertain sound, who shall prepare himself
to the battle?» — lyder mottot på den första samlade upplagan av Träets,
utgiven år 1840. Författarnamnen äro ej utsatta — endast nr. 18 bär Pusey’s
initialer. Listan över Träets med författarnas namn finnes i Liddon’s Life
of Pusey, III, s. 473—480, samt hos S. Hai.l, A short History of the Oxford
Movement (London 1907), s. 140—147.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
