Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 4. Krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krisen
2 1 I
om hushållet efter vad de där sågo. Jag hade trott, att en
engelsmans hem var hans borg, men tidningarna trodde
annorlunda, och slutligen kom saken inför min gode biskop». Biskop
Bagot fann sig föranledd att begära en förklaring angående
»det anglo-katolska klostret i Littlemore». Det är svårt att ej
finna Newman’s förklaring1 något pressad. Han gör gällande,
att det hela egentligen är en prästgård till kapellet i Littlemore,
där han hoppats få en tillflyktsort under upprörda tider och
kunna ägna sig åt studier och fromhetsövningar. Varje
kloster-lig karaktär förnekas — detta låter sig svårligen förenas med
de uttryck, vari anläggningen skildras i brev till förtroligare
vänner.2
Faktum var, att en skara unga män, präster och studenter,
här mottogos, och att dessa levde ett ganska regelbundet
religiöst samliv. För en del blev Littlemore en rastplats på vägen
till Rom — man har ej anledning att misstro Newman’s
försäkran, att han lyckats fördröja flera övergångar,3 — för andra
blev det början till frigörelse ur Newman’s trollmakt: så t. ex.
för Mark Pattison, som i sina memoarer meddelar dagboksutdrag
om livet i Littlemore, visande den rätt överhettade atmosfären
där — åtminstone ter den sig så, sedd genom Pattison’s senare,
kyligt liberala anglikanism som medium.’4
Över Littlemoretiden stå tvenne litterära monument resta;
dels ett antal predikningar, hållna av Newman i S:t Mary’s (där
han dock nu blev en sällsynt gäst) och i Littlemore’s kapell,
samlade i volymen Sermons ön Subjects of the Day, där några
av den Newman’ska vältalighetens kostbaraste juveler äro att
finna — dels den här planerade serien av engelska
helgonbiografier. Bakom båda ligger den tanke, i vilken Newman sökt
en sista försvarslinje under återtåget från Via media: tanken
på the note of sanclity som tillräcklig att ge en kyrka existens-
1 Apologia, s. 290 ff. (1908: s. 173 ff.). Letters, II, s. 291 ff. (1908: s. 350 ff.).
2 I ett brev till Pusey redan av år 1840 är det fråga om »a monastic
house», här satt i samband med den nu uppdykande planen att sörja för
storstädernas behov genom kollegier av ogifta präster. Littlemore skulle
kunna bli en plantskola för ett dylikt. Brevet hos Liddon, a. a., II, s. 135
f. (ej i Letters).
3 A-pologia, s. 295 f. (1908: s. 177).
4 Pattison, Memoirs, s. 189—207. P. hade uppfostrats i evangelikal
fromhet och först attraherats av traktarianismens rent religiösa kraft. (A. a.,
s. 172 f., 208.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
