Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - II. Oxfordrörelsen - 4. Krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krisen
2 1 i
inre kommentar till dessa predikningar: »Vi kunde ej vara, som
om vi aldrig varit en kyrka, vi voro ’Samarien’».1 Denna tanke
är ej i hela sin kärvhet utförd i predikningarna Ön Subjects of
the Day. men den kastar ett särskilt ljus även över de
predikningar främst från 1842, vilka med ett annars knappast
begripligt eftertryck dröja vid sammanhanget och motsvarigheten
mellan den judiska och den kristna kyrkan — för övrigt älskar
Newman här som annars i sina predikningar att kläda sin
framställning i den gammaltestamentliga bildvärldens prakt. I den
andra predikan i samlingen Saintliness not forfeited by the
Penitent (av d. 16 okt. 1842) strålar den fullkomliga helighetens
ideal fram med starkare glans än annars. Och närmast efter
den personliga helgelsen, kravet att göra det egna hjärtat till
Andens tempel och en kyrka i smått, går tanken till den yttre
kyrkans tillstånd. Dess frid kan ej återvända, om ej frid och
endräkt härska i alla kristtrognas hjärtan. De två stå i en
fördold korrespondens med varandra: »vi kunna ej hoppas på frid
hemma, om vi ha krig utåt. Vi kunna ej hoppas att återvinna
friförsamlingarna, om vi själva äro skilda från kristenhetens
stora kropp. — Förvisso ha vi rikligt vittnesbörd på alla sidor,
att kyrkornas söndring beror på hjärtats fördärv.»2 Den egna
frälsningen är den angelägnaste omsorgen. »Låt detta komma
först, men därnäst arbetet för kyrkans enhet; lät Jerusalems
frid och uppbyggandet av Kristi kropp bli föremål för bön,
strax efter din egen personliga frälsning.» Men på andra håll
tecknas kyrkan med uttryck, som alltför tydligt låta Roms bild
skina igenom: den är en »imperial Power»,3 den har yttre ting
gemensamt med världens riken, men dess uppbyggande kraft
är helighet i stället för orättfärdighet.4
Nu uppstår tanken att liksom en gång catenæ patrum fått
tjäna till att vindicera de traktarianska lärornas apostolicitet,
och uppkalla den egna kyrkans lärare till deras stöd, så nu
genom en ceitena sanctorum visa, att the note of sa7ictity ej
saknats i Englands kyrka genom tiderna. Planen på en serie Lives
of English Saints tog bestämd form på sommaren 1842.5 Men
1 Apologia, s. 264 (1908: s. 152).
2 Sermons ön Subjects of the Day, s. 132 f.
3 Serm. 16 (av 27 nov. 1842).
4 Serra. 17: Sanctity the Token of the Christian Empire (av d. 4
dec. 1842).
5 Apologia, s. 337 ff. (1908: 210 ff.). Tanken kan följas tillbaka till 1841.
I sina anmärkningar till sin egen korrespondens har Newman visat, hur Wise-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
