Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 14
Carl Söderberg: om Gotlands kristnande
nika lider Spegels verk av medeltida kritiklöshet1, och dess
berättelse om Gotlands kristnande äger intet av värde.
Den från dessa tider mest vetenskapliga och kritiska
undersökningen av Gotlands historia ger Sci-IOUMACHER i en
akademisk avhandling, Disscrtatio gradualis de Gothlandia,
Lund 1716.2 Angående den kristna missionen på Gotland
anför han som alla andra GS., dock utan t. ex. Strelovvs
praktfulla utläggningar och med en viss benägenhet för kritisk
tolkning i st. f. slaviskt återgivande.
Superintendenten göran Wallins Gothländska samlingar,
Sthlm & Gtbg 1747—76 är en hel liten gotländsk Atlantica.3
För missionshistorien äger den föga värde annat än indirekt
genom den tjänst den kan göra arkeologien medelst
upptecknade inskrifter och avskrivna urkunder m. m.
På samma sätt förhåller det sig med den nyligen återfunna,
nu i Uppsala Univ.-bibl. förvarade handskriften Gautau-Minning
av kyrkoherden i Östergarn Lars N:son NeogARD 1732.4
Ett för oss synnerligen viktigt dokument om
Linköpingsbiskoparnas visitationsresor på Gotland är avtryckt i WESTRÖMS
De visitationibus episcoporum Lincopensium olim per
Gothlan-diam habitis, akad. avh., Upps. 1848."
Att Brunius i sin konsthistoria helt litar till Olofssägnen
och använder denna såsom grund för sina dateringar, har jag
redan nämnt.0
Den siste — och den förste verklige och vederhäftige -—•
gotlandshistorikern är folkskolläraren i Klinte A. T. Snöbohm,
som i sin Gotlands land och folk, Örebro 1871givit en
utmärkt framställning av öns och dess befolknings öden, grundad
på den nu som först uppspirande gotlandsforskningen.8 — Syn-
1 Helander, a. a., s. soff.
- Obs. uttalandet s. 6 om Strelows »djärvhet» att datera Gotlands första
bebyggande till A. M. 2264, vilken datering icke heller Spegel drar sig för
att anföra.
3 A. a., II, s. 5 t. ex. bevisas, att den i GS. omtalade gotländska
stammodern Hvita Stjerna var ingen mindre än Atles mormoder Leucippa.
4 Av särskilt stor betydelse är detta arbete för språkforskningen.
5 Om tillförlitligheten av de ss. 6—10 meddelade åren för kyrkornas
uppförande, se nedan s. 229.
c S. 215.
7 2 uppl. Visby 1897.
8 Tack vare män sådana som professorn i Upps. C. Säve och
Visbylektorerna P. A. Säve, C Lindström och M. Klintberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
