Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inledning
2 IQ
neriigen egendomligt är, att han i första upplagan av sitt
arbete ställer sig skeptisk gentemot Olofssagan (s. 97—100),
men i andra upplagan med iver försvarar Olofs rangplats
såsom Gotlands apostel (s. 118).1
Det är alltså först genom den i detta århundrade allt rikare
florerande gotlandsforskningen, som frågan om Gottlands
kristnande kommit i nytt läge. Min uppsats vill därför endast vara
ett försök att samla , det, som bragts i dagen, för att se, varthän
det pekar.
2. Plan för ämnets behandling.
Skola vi icke utan vidare taga sagans ord för gott
om S:t Olof såsom den, vilken omvände gutarne till
kristendomen, utan anställa en objektiv undersökning, är det väl
lämpligt att, sedan vi tagit noga reda på de vittnesbörd, som kunna
vara samtidiga med missionsverket eller stå detsamma till tiden
nära, pröva dessas uppgifter med de medel, som de senaste
forskningarna ställa till vårt förfogande. Först ämnar jag då
således återge Gutasagans berättelser om händelsen. Sedan
vill jag börja den kritiska prövningen med fastställande av en
terminus ante quem, d. v. s. en gräns fore vilken
missionsverket bör vara slutfört; och detta gör jag med tillhjälp av de
gotländska runstenarnas och kyrkornas kronologi. Eftersom
Olof Haraldssons besök på Gotland är till tiden ganska
fixér-bart, skall denna undersökning giva berättelsen om hans
missionsverk ett relativt värde.
Sedan sålunda en övre gräns blivit fastställd, skall
uppsatsen sträva att även finna den nedre eller terminus post quem,
en gräns efter vilken man kan antaga, att kristna tankar
började bliva kända av gutarna. Såvitt det nu kan vara möjligt
att finna en sådan gräns. Detta skall ske med tillhjälp av
arkeologiens vittnesbörd om Gotlands kulturhistoria under
forntiden, som skall uppvisa möjligheterna för öus kristnande eller
åtminstone för gutarnas bekantskap med kristendomen under
seklerna före iooo-talet. Särskilt stor roll spelar här frågan om
förekomsten av tidiga spridda kristna församlingar.
1 Denna märkliga omsvängning torde kunna förklaras blott därmed, att
Snöbohm, som vid andra upplagans utgivande på grund av ålderdomssvaghet
överlämnade redaktionen åt en annan person, måst giva vika för dennes
åsikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
