Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 14
Carl Söderberg: om Gotlands kristnande
man under tre århundraden helt enkelt lagt bort runskriften
för att sedan återupptaga den, är ju otänkbart. Senare tider
hava också bragt i dagen en del lOOO-tals stenar, och det är
dessas och förut kända lika gamla stenars vittnesbörd om
kristendomen på Gotland under 900- och 1000-talet, vi nu vilja
höra.
Den enligt C. Säve äldsta runstenen på Gotland är den s. k.
Tjengvide-stenen1; den antages vara förkristen, emedan den
bär Odins bild och saknar kors.2 En annan sten, den s. k.
Stenkumla I, bär en inskrift, som omtalar, att en viss Aula
»entafiis at Ulfshala ]Da hinn hilgi»–-. Ordet »hilgi»
skulle hänvisa till kristen tid, och Säve menar, att den helige,
som här omtalas," men vars namn är bortfallet i skriften, ej kan
vara någon annan än Olof Haraldsson.3 Stenen måste då
tillhöra 1000-talet och vara kristen.4
En annan sten, Sjonhem I, som Säve daterar till efter 1030,
emedan Gotland då måste vara kristet efter konung Olofs besök,
visar också kristet inflytande. Där läses nämligen följande bön:
»Ku{d Hælbin–— sial Rof>fossar; Kuf) swiku [)a, ar hann
swiku».5 En för oss vid dateringen viktigare omständighet än
den av Säve åberopade Olofssagan, är att han anser språket å
denna sten vara fullkomligt detsamma som pä Stenkumla I.
Är alltså Stenkumla I från iooo talet, då måste också Sjonhem
I hänföras dit. Får man antaga, att ordet »Hilgi» syftar på
Olof Haraldsson, måste dock stenarna vara ristade ganska långt
efter 1030. De bevisa då kristendomens förefintlighet på
Gotland mot slutet av 1000-talet eller efter 1050.
Att av förekomsten av hedniska mytologiska motiv på
runstenarna döma dessa såsom hedniska, såsom t. ex. Säve gjort
med Tjengvide-stenen, är väl en smula summariskt. Ännu på
våra äldsta stenkyrkor förekomma sådana motiv ganska rikligt
bland de s. k. ikonerna.6 Hablingbo-stenen har samma motiv
1 GU. s. XXXV.
- Tjengvide-stenen, s. 91.
3 Aula skulle hava dött vid ett tillfälle, då Olof den helige var med:
i kamp för eller mot honom.
1 GU. s. XXXVI.
6 GU. s. XXXVII.
0 Så finnes t. ex. Odin på Sleipner å Grötlingbo kyrka och Tor hos
Utgårda-Loke å Väte kyrka. (Kand. Edle).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
