Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 14
Carl Söderberg: om Gotlands kristnande
märkliga utgrävningar i S:t Clemens ruin i Visby. Han har
där innanför, de ännu stående kyrkomurarna från början av
1200-talet funnit grundmurar till icke mindre än tre äldre kyrkor,
och han kan med anledning härav efter omsorgsfull prövning
med ganska stor visshet påvisa, att en stenkyrka stått i Visby
redan i början på iooo-talet, kanske ändå tidigare.1 Likaledes
har man under Dalhems nuvarande kyrka funnit grundmurarna
till en liten romansk kyrka ävenledes antagligen från
iooo-talet.2 Till iooo-talets stenkyrkor torde väl också få räknas
den av P. A. Säve omtalade S:t Aulas kyrka på Fårön.3
Vi ha således exempel på stenkyrkor från iooo-talet och
t. o. m., utan sangvinisk datering, från dess mitt. Om man
därtill lägger upptäckten av Hemse och Guldrupe stavkyrkor,
vilka Ekhoff anser härstamma från början av iooo talet, har
man efter mitt förmenande rätt att antaga en ganska utbredd
kristendom på Gotland redan vid omkr. 1050. Detta bestyrkes
än mera av Ekhoffs antagande, att de båda stenkyrkorna från
1100-talet, Barlingbo och Kräklingbo, föregåtts av träkyrkor4,
samt av de mer eller mindre talande bevisen för förefintligheten
av en hel del stavkyrkor på ön.5 Föga troligt är väl, att man
efter år 1100 byggt stavkyrkor, då man nu lärt sig använda
öns rikligt förekommande lätt bearbetade material för
stenkyrkor.0 Alltså få vi antaga, att på iooo-talet förekommo
kristna kyrkor litet varstädes på ön, om vi också icke våga gå
med mera än ett fåtal ned till hinsidan seklets mitt.
Jag anser således, att man utan fara kan antaga Gotland
vara kristet 1050; då kan man ju nämligen antaga, att en
ivrigare kyrkobyggnadsverksamhet begynte. Missionsverket skulle
då kunna anses vara avslutat.
Träkyrkorna kunna ju i allmänhet ej i våra dagar påträffas.
De äro försvunna. Att sådana redan före 1050, kanske ganska
1 Clem., s. 180.
2 A. a., s. 181. Kontr.-pr. J. Odin daterar denna kyrka ända ned till
goo-talet (a. a., s. 6). Detta får väl anses mera hava skett av lokalpatriotiskt
än vetenskapligt nit.
3 Gotl. samkar, III, 385.
4 Bidr. till Gotl-kyrkornas krono!., s. 93, noten.
5 Stavk., s. 341. Belägg för detta antagande anföres där från Garda,
Lye och Hablingbo.
0 Ekhoff anser (Clem., s. 40), att gutarne först med kristendomen lärt
sig bygga stenhus, vare sig profanhus eller kyrkor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
