Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMINUS ANTE QUEM 247
rikligt, förefunnos är därför, ehuru ej bevisbart, dock icke
uteslutet. En kombination av de Pipping-Brateska undersökningarna
av Ardre stenarna1 och Ekhofifs2 samt även Roosvals3
antagande om en stavkyrka i Garda torde i hög grad stödja ett
sådant antagande. Nedan4 skola ävenledes de i GS. omtalade
kyrkorna, vilka givetvis voro av trä, försöksvis dateras, och det
skall visa sig, att de måste föras ned till 900-talet. För en tidig
och rikt blomstrande träkyrkoarkitektur på Gotland tala också
öbornas livliga handelsförbindelser med stavkyrkornas hemland
Norge.5
Klart är alltså, att året 1050 långt ifrån att vara en tidigast
möjligt satt datering, i st. är en absolut terminus ante quem,
bakom vilken man icke kan gå, då man vill forska i Gotlands
missionshistoria.
Detta antagande stödes även av vad vi veta om Gotlands
förening med Linköpings stift. Linköpings biskopsstol kan väl
antagas hava upprättats omkr. år 1100.6 GS. berättar7 att
»innan Gotland för beständigt mottog någon biskop, då kommo
biskopar till Gotland, pilgrimer till det heliga landet Jerusalem,
och foro dädan hem. På den tiden var vägen att fara till
Jerusalem östan genom Ryssland och Grekland. De invigde först
kyrkor och kyrkogårdar på deras begäran, som läto göra kyrkorna.
När gutarna [allmänneligen] omvändes till kristendomen, då
skickade de sändebud till högsta biskopen i Linköping, ty han
var dem närmast» . . .
Tydligt framgår härav, att en tid förflutit mellan Gotlands
kristnande och dess frivilliga anslutning till östgötastiftet.8 Denna
anslutning kan ej hava skett före 1 too, men sannolikt har den
väl ägt rum rätt snart därefter. Att anslutningen skedde av
1 Sid. 227 härovan.
- Stavk., 341.
a KG. s. 95.
J Sid. 238 ff.
5 Se nedan sid. 235 och 237.
0 Link, stifts herdam., s. 9. I en förteckning över de svenska stiften av
1120 omnämnes Liunga kaupinga som biskopssäte: S. Tunberg, En romersk
källa om Norden vid 1100-talets början (Språkv. Sällsk:s Förh. 1910—12), s. 3.
7 Kap. 5.
8 Att som en del förf. t. ex. Lemke antaga att Gotland omedelbart
sedan det blivit kristet skulle uppgått i Linköpings stift, måste anses förhastat.
af Ugglas, a. a., s. 3 not 1, antar, att det ej skett förrän omkr. 1150.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
