Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terminus ante quem
241
Efter 50 år var den oduglig eller måhända redan nedfallen.
Ekhoff anser att Clem. I är byggd icke av gutar, utan av
missionärer.1 Dessa hava törhända landstigit i Visby och
funnit den stående träkyrkan fullkomligt obrukbar, varför de byggde
en ny av sten. Vi skulle då få 25 år längre tid mellan Botajrs
uppträdande i Vi och missionskyrkans grundläggande och
således komma ned till 950, kanske ännu tidigare.
Allt detta kan nu synas vara lösa antaganden, men de
rättfärdigas i viss mån därigenom, att platsen för
Allhelgonakyrkan angives. Den stod nedanför Klinten på den plats, där
S:t Pers kyrka stått, d. v. s. numera S:t Pers ruin. Denna plats
var antagligen redan pä denna tid så att säga centrum i
samhället. Där började nämligen det pass eller stenkliv, som var
den enda vägen genom byn uppför den branta klinten, som
delar staden i två delar. Här fanns väl även som än i dag ett
vägkors.2 Kanske låg även offerplatsen här; det vore ju likt
Botajr att bygga sin kyrka mitt emot denna på andra sidan
vägen.
Botajrsagan har alltså en viss sannolikhet för sig.
Detta tyckes mig dock vara de äldsta vittnesbörden om
kyrkor på Gotland, som vi äga. Huruvida dateringen är rätt,
är mycket svårt att säga. Dock tror jag icke, att den kan
anses vara alltför sangvinisk.
Att dock dessa båda Botajrs kyrkor varit de första på ön,
anser jag icke nödvändigtvis behöva antagas. Just den
omständigheten, att de byggdes på platser, där de särskilt måste
uppväcka ovilja, pekar väl snarast på att deras byggherre känt
sig något så när viss om ett låt vara ringa medhåll av
meningsfränder. Vi och det nuvarande Roma voro naturligtvis den
gamla religionens fasta punkter, som icke kunde omedelbart
angripas, utan först sedan förskansningar och stödjepunkter för
angriparen funnos ute i landet.
De av Ekhoff omnämnda ytterst intressanta
träkistegravarna från 900- och 1000 talen3 tala, synes det mig, starkt för
detta antagande.
1 Clem., s. 40. Jmfr dock härtill, vad nedan säges om Gotlands
missionärer, s. 243.
2 S:t Hansplan i Visby är den punkt, där stadens viktigaste gator korsa
varandra.
3 Clem., s. 152 och 164.
] 6 — 2221)0 Kyrkohist. Årsskrift 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
