Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
Carl Söderberg: om Gotlands kristnande
Det mest tillförlitliga meddelandet om missionen i GS.
är säkerligen, att gutniske köpmän sågo kristna seder i kristna
länder och förde präster med sig hein. I Olofs-sagan hava vi
då en skildring från missionsverkets allra sista skede, under
det Botajrsagan beskriver en händelse från dess första tid.
Men svaret på den uppställda frågan efter terminus post
quem: När började kristendomen uppträda på Gotland? Det
kunna vi enligt mitt förmenande icke giva.
Med det kanske något ovissa stödet av de gamla sagorna
skulle vi kunna antaga en kristen kyrka i Visby tidigast omkr.
950 och i Akebäck något eller ett par år tidigare. Vi hava
också uttalat sannolikheten av att om detta håller streck,
kyrkor på andra platser av mindre religiös betydelse böra hava
funnits ändå tidigare. Vi skulle alltså våga säga — med ali
reservation naturligtvis — att kyrkor byggts redan i början
av 900-talet. Detta uttalande anser jag emellertid stödas av
Gotlands allmänna kulturtillstånd vid denna tid. Gutarna foro
nu redan sedan länge vida omkring på haven, icke såsom
fiender och fruktade förhärjare, utan som fredliga handelsmän. Att
de skulle taga djupare intryck av sitt umgänge med främmande
folk än deras stamfränder på sina vikingafärder, är ganska
naturligt.
Att sätta någon tidsgräns för detta inflytande torde dock
t. v. vara omöjligt.1 Med tanke på de med det åttonde seklet
allt livligare handelsförbindelserna skulle jag dock försöksvis
vilja sätta gränsen där. Att man fore 700-talet skulle kunna
tänka sig kristna gutar får nog anses uteslutet. Handeln var
då ännu för litet utvecklad. Men hela det åttonde
århundradet bör kunna utgöra gränsen, närmare kan den icke fixeras.
800-talet får dä betraktas som den långsamma jäsningens tid,
då åtminstone en och annan enskild bonde och sjöfarare på
sin gård, utan opposition mot den rådande hedendomen, i
tysthet sådde de frön, som i nästa sekel skulle bära frukt.2
Resultatet av denna senare undersökning för vinnande av
en terminus post quem blir alltså i det närmaste lika med noll.
1 Ev. nva fvnd av stavkyrkor, run- eller bildstenar, mynt och
konstslöjd kunna kanske bidraga till denna frågas lösning.
’- Kanske skulle ljus kastas över denna fråga, om man kunde utforska
de ännu i dag stående gotländska huskorsens mystiska saga. Men det torde
knappast vara möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
