Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS KYRKA F.FTER I 8og 313
leke heller av höga vederbörande ansågs det Nordströmska
förslaget, vilket väckt en sådan skur av ovilja, lämpligt att
såsom sådant läggas till grund för utfärdandet av en ny
kyrkolag. Kyrkolagskommittén fick i uppdrag att granska de
utlåtanden och anmärkningar, vilka beträffande förslaget avgivits,
samt därå avgiva utlåtande och, i händelse av behov, ändrat
förslag i ärendet.1 Arbetet kom ånyo i gång på 1850-talet
under ärkebiskop Edvard Bergenheims ledning. Ledande själen
i kyrkolagsarbetet blev under denna period av detsamma, allt
intill dess den nya kyrkolagen vederbörligen antagits, professorn
i praktisk teologi, sedermera biskopen i Borgå stift Frans
Ludvig Schauman. Den yttre gången av kommitténs arbete, som
till sina väsentliga delar allt fortfarande utgör grunden för
Finlands lutherska kyrkas organisation, var i korthet följande.
Sedan kommittén 1854 förberedelsevis genomgått 1845 års
förslag, åtog sig Schauman att redigera ett nytt sådant. Efter
det han fullgjort denna uppgift, genomgick kommittén
sommaren 1863 det av honom uppgjorda förslaget, varefter
kommitténs betänkande och förslag utkom samma år på svenska2
och följande år, i översättning av vicepastorn, sedermera
kyrkoherden i Loimijoki, Antero Varelius, på finska.
Över vissa grundläggande delar av detta betänkande
infordrades ständernas utlåtande vid 1863—64 års lantdag — den
första efter Finlands förening med Ryssland — varefter ännu
utlåtanden avfordrades domkapitlen och prästerskapet vid
kontrakts- och prästmöten, varjämte tillfälle gavs åt myndigheter
och enskilda personer att framställa anmärkningar mot
detsamma. Då dessa utlåtanden inkommit, tillsattes år 1866 med
ärkebiskop Bergenheim som ordförande en
granskningskommitté, från vilken Schauman först uteslutits, men till medlem
av vilken han några veckor senare förordnades. Denna
kommitté avgav sitt betänkande i maj samma år.3 På grund av
detta uppgjordes till 1867 års lantdag nådig proposition, som
1 Nåd. propos. N:0 22 till 1863—64 års lantdag.
2 Förslag till kyrkolag för den Evangelisk-Lutherska kyrkan i
Storfursten-dömet Finland, jemte Motiver och Reservationer, enligt Nådigt förordnande
från trycket utgivet. Helsingfors 1863.
3 Förslag till ändringar i Kyrkolagsförslaget, jämte Motiver och
Reservationer, i underdånighet afgifna av en för sådan ändamål i nåder nedsatt
kommitté. Helsingfors 1866.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
