Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - III. Anmälningar och granskningar - K. B. Westman, Två missionshistoriska översiktsarbeten: Julius Richter, Evangelische Missionskunde, Leipzig 1920, och Heinrich Frick, Die evangelische Mission: Ursprung, Geschichte, Ziel, Bonn und Leipzig 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 4
anmälningar och granskningar
utbredning. Den är en gren av kyrkohistorien, lämpad för särskild
behandling på den grund, att den erbjuder en mångfald av egenartade
problem: utbredningsarbetet har krävt särskilda organisationer, det
har haft att verka på egenartade nya kulturområden, det har på dessa
nya områden medfört nj^a utpräglingar av kristna personligheter,
tanke-och livsformer, och det har genom allt detta verkat i olika riktningar
befruktande på de kristna huvudländernas religiösa och kyrkliga
utveckling. Detta är fallet lika väl i den kristna antiken och under
medeltiden som i nyare tid. Det behöves därför en allmän missionshistoria,
som följer denna sida av kyrkans utveckling alltifrån urkristendomen
intill våra dagar.
Studier på enskilda punkter av de många århundraden i denna
historia, som föregå den evangeliska missionens egentliga begynnelse, hava
övertygat rec. om den äldre missionshistoriens betydelse och
oumbärlighet. För det romerska riket har Harnack banat väg genom sitt
bekanta arbete »Mission und Ausbreitung des Christentums in den ersten
drei Jahrhunderten», men mycket återstår där ännu att göra. Många
av kjrrkofädernas skrifter få först genom missionsinställningen sin rätta
belysning. Tiden efter Konstantin är i somliga hänseenden än
intressantare än den föregående: man har där statens religionspolitik i alla
grader av neutralitet och protektion, och man har den kulturella
segern över och anpassningen efter hedendomen i den synkretism, som vi
kalla katolicism. Den syriska missionen i Asien gömmer ännu på många
svårlösta problem. Fynden i Ost-Turkestan ha uppenbarat åtskilligt,
och än mer kan väl därifrån väntas. Om den äldre medeltidens stora
missionsperiod ha Hauck och von Schubert skrivit beundransvärda
kapitel. Åtskilliga nya bidrag ha de sista åren givits till frågan om
missionen i Sverige, om än också där många dunkla punkter återstå.
Franciskanerrörelsen är ju också en missionsväckelse, vars uppkomst,
kulmen och förfall behöver också missionshistorisk belysning. Den
stora katolska, framför allt jesuitiska, missionsrörelsen under nyare
tidens tre första århundraden med ett till stor del mycket dramatiskt
förlopp — stor framgång, väldiga förhoppningar och djupt förfall —
har visserligen framkallat en ytterst rik litteratur, men dock ännu ej
blivit föremål för en enhetlig verkligt kritisk behandling.
Det är alltså utan tvivel ett långt stycke kvar, tills en allmän
kristendomens missionshistoria kan skrivas, som någorlunda fyller
de anspråk, man borde kunna ställa på ett sådant verk. Det återstår
på tidigare skeden ännu mycket förstahandsarbete att göra. Men
man kan redan nu uppställa idealet, och man kan i de kompendier,
som utgivas, ge en utsikt över området och meddela de nödvändigaste
grundlinjerna.
Det vore nog också önskvärt, om man kunde få en mera enhetlig
överblick över de sista 150 årens stora missionsrörelse, än som kan vinnas
genom den sedvanliga geografiskt orienterade sönderdelningen av ämnet
i en avdelning om missionstankens utveckling i hemländerna och sedan
en avdelning för vart missionsfält. Henry Ussings försök i den helt
populärt skrivna »Evangeliets segertåg genom världen» att göra huvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
