Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - III. Anmälningar och granskningar - K. B. Westman, Två missionshistoriska översiktsarbeten: Julius Richter, Evangelische Missionskunde, Leipzig 1920, och Heinrich Frick, Die evangelische Mission: Ursprung, Geschichte, Ziel, Bonn und Leipzig 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 4 anmälningar och granskningar
grupperingen efter historiska skeden och för vart och ett av dessa
överblicka såväl hemländerna som missionsfälten har mycket berättigande,
om man än kan ha ett och annat att invända mot hans sätt att
genomföra sin tanke. Saken har ju åtskilliga svårigheter, framför allt att
utvecklingen på ett bestämt fält på detta vis icke blir så lätt att
överskåda. Men kravet att på antytt sätt få fram de olika
missionsperiodernas historiska karaktär och bakgrund i förhållandena inom
kristenheten är icke heller lätt att avvisa. —
Heinrich Prick är privatdocent i allmän religionshistoria i Giessen.
Han har också förr sysslat med missionen i »Nationalität und
Inter-nationalität der christlichen Mission», 1917. Vad han nu liar givit är
en framställning av missionstankens utveckling inom den evangeliska
kristenheten, framför allt i Tyskland — övriga länder bli bra nog
styvmoderligt behandlade. Intresset är icke att meddela detaljer, utan att
analysera missionstankens innebörd och utformning i olika tidevarv,
speciellt hos ledande personligheter och med iakttagande av den
allmänna kyrkohistoriska och kulturhistoriska bakgrunden. Det leder
till många intressanta och värdefulla iakttagelser. En av hans
huvudsynpunkter är kyrkobegreppets betydelse för missionen — jämför
ortodoxien, pietismen och de olika strömningarna under 1800-talet.
Än viktigare är frågan om missionens anda, som han i anslutning till
M. Kähler tillspetsar i antitesen: mission eller propaganda? Propaganda
betyder då ungefär att påtvinga någon kristendomen i förbindelse med
främmande livs- och kulturformer, medan mission är att plantera ut
kristendomen som ett livskraftigt frö, som i den nya jordmånen får
slå rot, växa och vinna gestalt efter där föreliggande behov och
förutsättningar.
Efter denna sistnämnda måttstock, som ju i och för sig har mycket
berättigande, berömmes och klandras på ett sätt, som stundom är
träffande och riktigt, men ibland även väcker mycken motsägelse. Kritiken
av anglosaxisk, speciellt amerikansk mission är väl mycket färgad av
den nationella motsatsen, och även inverkar det ofördelaktigt, att förf.
alldeles avstår från att taga in i sina beräkningar den återverkan,
som utvecklingen på de stora missionsfälten i stigande grad utövar
på synpunkter och missionsgrundsatser i hemländerna. När t. ex.
de nutida samarbetssträvandena på missionsfältet helt ställas under
»amerikanismens» synvinkel, d. v. s. betraktas allenast som utslag av
modärnt amerikanskt propagandaväsen, så förbises därvid, att dessa
strävanden beteckna ett stort steg framåt i kristendomens historia ute
på fälten och till god del ha inspirerats därifrån.
Med ali ensidighet har förf. dock presterat en innehållsrik och
instruktiv bok, som ger mycket att tänka på både med hänsyn till
missionens läge under olika skeden av protestantismens historia och till de
problem som f. n. föreligga. Analysen av missionstankarnas innehåll
och mening och deras inre utveckling försvarar väl sin plats i
missionshistorien vid sidan av de vanliga teckningarna av den yttre
utvecklingens gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
