Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - III. Anmälningar och granskningar - Y. Brilioth, Ett nytt verk om Islands kyrka: J. Helgason, Islands Kirke fra Reformationen til vore Dage, Kphmn 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 4
anmälningar och granskningar
liga skolorna erbjudit de enda liögre bildningsmöjligheterna även för
kandidater till prästämbetet. Skolorna förenades i samband med
stiftens sammanslagning, men först år 1847 öppnades en i egentlig
mening teologisk skola. En högre lyftning fick denna från år 1867
genom I-Ielgi Hålfdåuarson (fader till biskop Jon Helgason), mest känd
som ordförande i den nämnd, som år 1886 slutredigerade Islands nya
psalmbok, av vars 650 nummer 210 äro bearbetade eller författade av
honom själv. År 1911 omdanades prästskolan till en teologisk fakultet
vid Reykjaviks universitet. Bland lovande tecken i nutidens
kyrkoliv pekar förf. särskilt på den kristliga ungdomsrörelsen, som slagit rot
tack vare Friörik Friörikssons ihärdiga arbete. En lag av 1919 har
väsentligen förbättrat prästerskapets ofta genomusla löner, utan att dock
lyckas uppbringa dem till annat än synnerligen anspråkslösa belopp.
Prästerna äro alltjämt till stor del hänvisade till att leva på
prästgårdarnas avkastning. Pastoratens antal reducerades i samband med en
tidigare lönereglering 1907 till 106.1 En organisatorisk egendomlighet,
som delvis har sina rötter i självständighetssträvandet gentemot
Danmark, är tillsättandet av två ordinationsbiskopar, vilkas funktion
skall vara att vid ledighet i Reykjavik inviga den ny tillträdande
biskopen över Island, så att han ej som i äldre tid skall behöva fara till
Köpenhamn för detta ändamål.
Det är en i flera avseenden gripande skildring, biskop Helgason ger
oss av den avlägsna och ofta hårt betryckta isländska kyrkans öden
genom tiderna, ocli han berättar på ett lugnt och. flärdfritt sätt, som
gör läsningen till ett nöje. Boken prydes av ett antal illustrationer,
särskilt porträtt, och en god Islandskarta. Det går upp för en under
studiet av boken, att ingen skildring av den samfällda nordiska
kyrkans öden — och det torde väl bli en av den kommande forskningens
uppgifter att framställa den nordiska kyrkofamiljen som en egendomligt
avgränsad enhet inom protestantismens värld — att ingen sådan
skildring kan undgå att ta hänsyn till Islands kyrka. I flera avseenden
synes denna den lutherska världens nordliga utpost i ovanlig renhet visa
de drag, som bestämma vårt kyrkoväsendes egenart. Boken är
utgiven av »Dansk-Islandsk Kirkesag», en förening för närmare
förbindelser mellan Danmarks och Islands kyrkor; men vi äro övertygade
om att den isländska kyrkan under sin nuvarande insiktsfulle och
energiske biskop även skall på allvar göra sin röst förnummen i de
skandinaviska och baltiska kyrkornas samfund. Den kan där göra
anspråk på en aktad plats, ej blott med minnenas och traditionens
rätt, utan likafullt i kraft av det egenartade och energiska arbete i
evangeliets tjänst, som i nutiden utföres på sagornas ö.
1 Ännu på 1700-talet förekomma på Island »Eigenkirchen» tillhöriga den
jordägare, på vars mark de uppförts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
