Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 1. Det statiska kyrkobegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i o
yngve brilioth i nyanglikansk renässans
helig glöd oeh nitälskan för Gud och Guds uppenbarelse. . . .
Överlupna av neologiens förvägna gudlöshet och otro, som
skyler sig under kristendomens namn för att kunna tillfoga tron
ett desto värre sår, eller försänkta i det socinianska och
ari-anska avfallets dödliga sömn, synas lutherdomen och
kalvinismen som religiösa system nära nog ha utslocknat i de länder,
där de uppstodo.»1 Hur inskränkt och ohistoriskt detta omdöme
än är, särskilt för en tid, då den nylutherska ortodoxien stod i
begrepp att framgå ur delvis samma förutsättningar, som
framkallade Oxfordrörelsen, är det dock jämförelsevis mer begripligt,
än att den statiska anglikanismens ignorerande av den lutherska
och reformerta protestantismens faktum kunnat fortsätta, även
sedan den nordamerikanska protestantismen på allvar trätt inom
Europas synkrets.
Trots, kanske delvis på grund av denna sin ensidighet och
begränsning, är dock Palmer’s bok ett klassiskt dokument för
studiet av den kyrkouppfattning, som vi närmast här ha i sikte:2
den uppfattning, som utgår från den odelade kyrkans och dess
allmänna konciliers auktoritet för alla tider, och som härur tror
sig kunna härleda ofelbara definitioner på en »sann» kyrkas
väsen, och som därför leder till att betrakta den kristna kyrkan
under den välkända bilden av ett träd med tre grenar: den
romerska, den österländska och den anglikanska — men
föredrar att ignorera existensen av alla andra skott, snarast i mild
1 A. a., I, s. 388 f. Förf. undantar från sin allmänna dorn över den
kontinentala protestantismen »den svenska lutherska kyrkan, emedan den
utgör ett fall för sig, och jag har ännu ej fullständigt undersökt frågan om
deras ämbete och reformation».
2 Här må även erinras om hur den statiska kyrkouppfattningen återspeglas
i de samlingar av beläggsställen från fornkyrkan, som nu utgävos. Detta gäller
dels den som ett komplement till Tracts utgivna serien Records of the Church,
dels sedermera det stora företaget Library of the Fathers (se Kyrkohistorisk
Årsskrift 1922, s. 176). I detta sammanhang må även nämnas ett 1841 —1843 från
Cambridge utgivet arbete i tre band: G. W. Harvey, Ecclesice Anglicance vindex
catholicus sive articulorum Ecclesice Anglicance cum scriptis Ss. patrum
nova collatio. Av betydelse som vittnesbörd om samma tankars aktualitet
även i annan omgivning än Oxford är också Ch. Wordsworth, Theophilus
Anglicanus or Instruction för the young Student concerning the Church and
our own Branch of it (London 1843). Denna kan betecknas som en
skol-mästerlig handbok (uppställd i frågor och svar) i statisk anglikanism. Den
hävdar, med lärd apparat och ganska oberoende av Tracts, successio apostolica
och tanken om den anglikanska kyrkan som en av grenarna på den sanna
kyrkans träd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
