Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 1. Det statiska kyrkobegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det statiska kyrkobegreppet
1 35
hade släppt sitt anspråk på jus divinum, och betraktat
ordinationen som utgående i sista hand från drottningen. Dessa
stackars människor, d. v. s. Penry & Co., ej Beza & Co., eller Knox
& Co., avskydde en så vidunderlig tanke: men vad kunde de göra?
De voro uppfostrade i förfäran för att lita på historien ifråga
om religionen, och därför kunde de ej söka en gudomlig
inrättning och ett prästämbete någonstädes annat än i bibeln.»1
Sin uppfattning av läget utvecklar han i en skrift Remarks on
State Interference in Matters spiritual från samma tid.2 De
tre stora reformerna: 1) Upphävandet av Test och Corporation
Acts, 2) den katolska emancipationen och 3)
parlamentsreformen ha så förändrat parlamentets sammansättning, att detta
berövats sin karaktär av lekmannasynod för Englands kyrka.
Därför kan dess befattning med kyrkans inre angelägenheter
ej längre motiveras, utan i dess ställe bör en lekmannasynod
för kyrkan skapas. Det skulle dröja nära ett århundrade, innan
denna konsekvens drogs genom skapandet av the National
Assembly of the Church of England.3 En annan sida, där
också Froude på ett karakteristiskt sätt föregriper nutida
reformkrav, är i sin kritik av statens och juristernas inblandning
i tillsättningen av kyrkans ämbeten. Systemet för biskopsval
i kraft av premierministerns congé délire utlägges och gisslas
obarmhärtigt.4 Likaså riktar han ett angrepp mot
patronaträtten tillämpning och de lagar, som göra det omöjligt för
biskopen att utestänga en olämplig person från ett ämbete, till
vilket han presenterats av en patronus, för så vitt han ej kan
inför en vanlig domstol bevisa, att vederbörande är skyldig till
heresi eller grov osedlighet.6 An klarare framstår problemets
djup, då Froude kommer in på frågan om kyrkotukten (i Re-
1 Froude’s Remains, I: 1, s. 327.
2 Tryckt i Remains, II: 1, s. 184—269.
s Froude skriver om uppsatsen i fråga, att det är hans avsikt »to have
a touch at the King’s Supremacy, which I think Hooker would not justify
under present circumstances». Det är också av intresse att jämföra hans
plan på en »Lay Synod» med våra dagars kyrkoförfattning: »Its members
should be elected by universal suffrage among the communicants, more
pri-mitivo.t (A. a., I: 1, s. 328). Ett år senare (d. 20 nov. 1834) har han
emellertid ändrat mening och är »out of conceit with old Hooker’s notion
of a lay synod: it is unecclesiastical and whig. We must only be popular
in the choice of Church officers» (a. a., s. 333)
4 A. a., II: 1, s. 246—257.
5 Detta utföres i Froude’s Tract (n:o 59) ora Church and State.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
