Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 4. Rättfärdiggörelseläran - 5. Mystik och sakramentalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättfärdiggörelseläran ioi
om frälsningsvissheten framstår motsatsen mot den lutherska
rättfärdiggörelseläran på den andra huvudpunkt, som
inledningsvis fixerades. Den protestantiska kritiken hade snart sin formel
färdig, densamma varmed den så ofta trott sig kunna avfärda
riktningar, vilkas intensiva religiositet och brinnande
helighetslängtan ej ville passa in i dess schema: Newman förblandar
rättfärdiggörelse och helgelse. Ar 1842 inpräglade Merle-d’Aubigné
med kraft och klarhet denna synpunkt hos sina teologie
studerande i Genève,1 och de engelska kritikerna voro blott alltför
glada att följa hans ledning.2 Utan att vilja förneka
anmärkningens principiella berättigande, synes den mig snarare röra
sig i de akademiska distinktionernas värld än i de religiösa
verk-ligheternas. Och den väsentliga motsättningen torde snarare
bestå i den olika uppfattningen av nådens väsen. För Newman
är nåden, som vi sett, i främsta rummet en ingjutning av
gudomligt väsen, och ehuru beledsagad av syndaförlåtelse som ett
följdfenomen, har den dock mera karaktären av en medicina än
av benevolentia Dei erga peccatorem. Överhandtagandet av
begreppet gratia infusa är måhända den säkraste vägvisaren till
den sakramentala mystikens land. I diskussionen om
rättfärdiggörelseläran ha vi sett nyanglikanismen definitivt passera
gränsen till detta land.
5. Mystik och sakramentalism.
I fråga om Oxfordrörelsen liksom andra företeelser i
religionens historia är sällan förekomsten av själva ordet mystik
ett säkert kriterium på en i djupare mening mystisk fromhetstyp.
1 H. Merle-d’Aubigné Geneve et Oxford, Discours prononcé dans la
st’ance douverture de t École de Theologie de Geneve, le j Octobre 1842
(Geneve 1842). Se t. ex. s. 26: »La justification n’est point selon ces
doc-teurs, cet acte judiciaire, par lequel Dieu, à cause de la mort expiatoire de
Christ, déclare nous tenir pour justes; elles est confondue par eux, comme
par Rome, avec 1’ceuvre de L’Esprit»; s. 29: »Chez nous la justification est
la cause, et la sanctification est l’effet. Chez ces docteurs, au contraire, la
sanctification est la cause et la justification est l’effet». Detta strider
emellertid emot Pusey’s uttryckliga ord i a. a., s. XXVII: »Justification is, as a
cause, antecedent to sanctification, in which it issues».
2 Se t. ex. R. Weaver, A complete Vieiv of Puseyism (London 1843),
s. 145 ff.
8 — 23104. Kyrkohist. Årsskrift 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
