Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 5. Mystik och sakramentalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mystik. och sakrament ali sm
123
skola omskapas till Kristi förhärligade kropps liknelse genom
den inneboende Andens omdanande kraft, så att vi skola kunna
se Gud, höra vår Herres röst, smaka Guds ljuvlighet, allt
genom Honom, genom vårt uppgående i Honom: »I denna ocean
av salighet är det förvisso själva salighetens salighet, att det ej
skall vara genom någon vår egen kraft, som vi skola kunna
njuta av denna salighet, utan genom den gudomliga kärlekens
inflöde, att det skall vara ej utom Gud, utan i Gud, som vi skola
se, höra, känna Gud».1
Den som är van att i sinnevärldens fenomen städse söka
typer och symboler för andliga verkligheter, måste redan
därigenom ledas till en hög uppskattning av den kristna traditionens
verba visibilia: sakramenten bli naturliga, då hela naturen har
sakramental karaktär. Men ännu bestämdare pekar den
from-hetslinje, som vi senast följt, i samma riktning: om den nåd, som
skall flöda in i oss, fylla oss, har något av substansens karaktär,
om den kan lyfta vår natur upp i det gudomligas övernatur,
så måste det ske genom naturliga vehiklar, vilka genom själva
sin tillvaro vittna om hur den gudomliga övernaturen ingått i
den mänskliga naturen. Så mycket iner då, som man här blott
behövde följa de fornkyrkliga lärofäder, från vilka man redan
undfått den mystiska gudsumgängelsens hemlighet och den
ingjutna nådens tanke, och vilkas auktoritet redan den statiska
kyrkoteorien inskärpt. Så mycket mer då, som de
höganglikanska fäderna, själva ösande ur fornkyrkans tankevärld, här
sett ett exempel. Så samverka den romantiska stämningen och
den intensivt religiösa utvecklingen med traditionens och
läroauktoritetens krafter att låta hela Oxfordrörelsens inre andliga
utveckling resultera i en sakramental religionsform.
Nästan på varje punkt, där Pusey sysslar med det
gudomliga inneboendet, går han vidare till att peka på sakramenten
som medlen för dess vinnande. Är vår rättfärdiggörelse ett
tillägnande av den uppståndne Herrens härlighet, så äro
sakramenten »de kanaler genom vilka . . . Han förmedlar dessa
övermåttan stora gåvor till oss. De äro hans liv och död på en
gång . .. Allt vi hava, hava vi i Honom genom att bli Hans
lemmar. Och vi bli och bevaras Hans lemmar genom Hans
1 Sermons preached in St. Saviour’s Church, Leeds, s. 302 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
