- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugutredje årgången, 1923 /
148

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Yngve Brilioth, Nyanglikansk renässans. Studier till den engelska kyrkans utveckling under 1800-talet - III. Oxfordrörelsens kyrkobegrepp och fromhetsart - 5. Mystik och sakramentalism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 2 2

yngve brilioth: ny anglikansk renässans

påtagliga konvergens sannolikt att tyda som sins emellan
oberoende utslag av samma grundelement.

III. Vårt tredje korollarium avser att påpeka en av
grundorsakerna till tragiken i den senare nyanglikanismens historia.
Men därför kan också här blott kategoriskt utkastas, vad som
endast en analys av denna senare utveckling skulle kunna leda
i bevis: det sakramentala kyrkobegreppet, som i sig självt har
vida utvecklingsmöjligheter, fastlåses genom den statiska
kyrkoteorien, då denna ej genombrytes. I samma mån, som
tyngdpunkten förlägges till det sakramentala, måste också garantierna för en
rätt sakramentsförvaltning få en städse stegrad betydelse, bli till
en förkvävande snara, som blott hårdare åtdrages i samma mån
som det religiösa livet är starkt och rörligt. Väl har under
rörelsens fortgång ohörsamheten mot det levande episkopatet varit ett
utmärkande drag, så ofta som dettas bud syntes komma i
konflikt med den sakramentala religionens krav —• och detta är
ett av de bästa bevisen för vad som varit den djupast drivande
faktorn — men då har man blott bortom ämbetets tillfälliga
lärare vädjat till den »katolska» kyrkans forum. Belysande är
här icke minst förhållandet till den kyrkliga enhetens tanke,
som Oxfordrörelsen mäktigt bidragit till att göra levande för
efterföljande släkten. Denna tanke framgår väl redan ur den
statiska kyrkouppfattningens premisser, men först tron på den
sakramentala kyrkan som Kristi mystiska kropp har givit den
dess djupt religiösa innebörd. Samtidigt som nyanglikanismen
sålunda verkat och verkar mäktigt befruktande på det
kyrkliga enhetssträvandet, har den själv blivit det förnämsta hindret
för dess förverkligande inom den icke-romerska kristenheten, då
den statiska kyrkoteorien alltjämt fastlåser den mindre vid det
levande episkopatet än vid prejudikat ur det förgångna.

Skola de rika och ädla krafter, som nyanglikanismen
gömmer, förbli innestängda i den statiska katolicitetens fängelse,
eller skall den frigöras till att fatta den djupa och äkta
kato-licitet, vilken ej begränsas av några konciliära stadganden
utan innesluter i Kristi mystiska kropp allt äkta kristet liv,
som fötts och närts av beröringen med Mästarens levande ander

ler’s Symbolik, men när han stiftade bekantskap därmed, är icke bekant.
För Möhler’s inflytande på nyanglikanismens utveckling jfr H. Böhmer, Die
Kirche Englands und der Protestantismus i Neue Kirchliche Zeitschrift 1916.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1923/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free