Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 n. j. Söderberg: uppsai.a domkyrkas restaurering
Vorbild für eine Reihe benachbarter Bauten. Ihre niedrigen
Seitenschiffe, zu welchen noch jederseits eine Kapellenreihe zwischen
den Strebepfeilern kommt, setzen sich jenseits der Kreuzarme am
polygongeschlossenen Chor als Umgang mit radianten Kapellen fort’
etc. Domerna i Schwerin, Dobberan, Stendal och många andra
hafva fransysk planform och i huggen sten arbetade detaljer, som
omisskänneligt antyda på förebilder af fransyskt ursprung; de äro
uppförda af tegel och tillhöra med afseende på stilrigtning samma
grupp som Upsala domkyrka, en stilrigtning, som måhända bäst
skulle kunna benämnas baltisk-gotisk, emedan den uteslutande
tillhör Östersjöländerna.
Med ofvanstående vill jag hafva sagt att, vid återställandet af
Upsaladomen i dess helhet, förebilderna böra sökas i Nordtyskland
och ej i Frankrike. För förnyelsen av en del i huggen sten
arbetade partier kan ett noggrant aktgifvande å hvad som deraf ännu
finnes bevaradt gifva en tämligen säker ledning.
Detta om de allmänna grunderna för återställelseförslaget.
Jag vill nu något ingå i detalj och tala om de åtgöranden,
jag vid projektets upprättande funnit nödvändiga, och då först yttra
mig om
Exteriören.
I vestra fasaden äro tornen med sina gallerier, rosettband och
öfriga mursirater fullständigt bibehållna, likaså midtskeppsgafveln
(nu påmurad) med sin nischdekoration. Upptill å tornens
sträf-pelare är en obetydlig förändring vidtagen 1: Hufvudskeppets fasad
(mellan tornen) måste, emedan den befinner sig i mycket
bristfälligt skick, ombyggas; jag har då ansett tjenligt att uppflytta den
stora rosetten, på det att ej kyrkans inre, genom dennas
bortskymmande (bakom orgeln) skulle beröfvas sin väsentligaste ljuskälla.
Ofvanom zigzagbandet öfver det öfversta torngalleriet har den
under en sednare tid tillkomna och horizontelt afslutade muren
borttagits och ersatts af med rosetter sirade spetsgaflar2, hvilka
förmedla anslutningen mellan murkropparne och de 8-kantiga, täckta
spirorna. Tornens hela höjd är 350 fot. — Längdfasaden visar
det enkla sträfsystemet återställdt. 3 Tranceptet har fått tillbaka
sina nischprydda gafvelrösten, dess sträfpelare sina fialer,
midtskeppets tak är höjdt, och i korskyrkans skärning är en takryttare
uppdragen. Sidoskeppens kontreforter äro något höjda öfver
taklisten l, detta af två skäl: för att genom dem kunna föra takvattnet
1 Se domen i Roeskilde, Marienkirche i Rostock m. fl.
1 Se Johanniskirche i Lüneburg, Maria i Lübeck, Aegidien d. s. ni. fl.
® Se alla nordtyska tegelkyrkor, som hafva sträfbågar; här tillkommer
fialer, emedan sådana förut funnits.
* Se s. fasaden å Maria i Lübeck ni. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
