Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i. restaurf.ringsförslag
241
samt då tillses, att alla sådana besparingar, som kunna vara med
ändamålet förenliga, blefve iakttagna och totalsumman sålunda i
möjligaste måtto förminskad.
Stockholm den 26 Juli 1878.
F. IV. Scholander, k
Grundströms omförmälda uppsats lydde så:
»Då jag förut i skrifvelser, dels till Kongl.
Öfverintendents-Embetet, dels till Kongl. Akademien för de Fria Konsterna, haft
tillfälle att uttala mig i detta ämne, vill jag nu, med
sammanförande af hvad dessa uppsatser i hufvudsak innehålla, och för
öfrigt hänvisande till härhos bifogade konceptritningar, i korthet
redogöra för min åsigt om sättet för kyrkans återställande i
stilenligt skick.
För förnyelsen finnas tvenne vägar att beträda, båda radikala.
Den ena är att, med strängt fasthållande av den omständigheten,
att kyrkan skulle vara en ättling af de gotiska katedralerna i norra
Frankrike, återställa den såsom sådan, d. v. s. att, med bibehållande
af endast korets pelare och portalerna efter nordfranska mönster och
af huggen sten uppföra en ny kyrka i samma planform, som den
gamla tegelkyrkan har. Utan vidare angifvande af skäl för eller
emot torde jag få förklara denna väg såsom alldeles förkastlig. —
Den andra, den jag beträdt i närliggande förslag, är att låta kyrkan,
sådan den ntc står, dess material, och tiden, då densamma uppfördes,
(dess byggnadshistoria) bestämma stilrigtningen, i hvilken en
restauration skulle företagas.
Enhvar, som något känner vår medeltida byggnadskonst, vet,
huru nordtyskt inflytande deri gjort sig gällande, särdeles under
1300-talet och de derpå följande decennierna eller just under den
tid, då Upsaladomen stod under byggnad. Sveriges konsthistoria
för denna tid sammanfaller med den för det nordtyska låglandet.
Våra tegelkatedraler bära främst vittne härom. Enligt äldre
författares föga sammanstämmande uppgifter började byggandet af
Upsala Domkyrka 1260 eller 1271 eller ännu sednare. Ar 1287
inkallades Etienne de Bonneuil från Frankrike för att fortsätta
bygning en med stenhuggiande och marmorpelarnes uppsättiande . . .
Det synes sålunda, som borde man ej taga efter orden lydelsen af
det med mäster Etienne uppgjorda kontraktet, hvari han förbands
att uppföra kyrkan efter samma plan som Notre Dame i Paris, med
hvilken Upsala kyrkan dessutom har föga gemensamt.
Under sednare delen af det i3:de seklet var den fransyska
planformen redan vanlig för större kyrkobyggnader i Nordtyskland.
•Lübke säger om Mariakyrkan i Lübeck: ’sie befolgt die
compli-cirte Anlage der französischen Kathedralen, und wird dadurch das
16—23104. Kyrkohist. Årsskrift 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
