Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i. restaurf.ringsförslag
249
het och stumhet, som icke ens i Maria kyrkan i Lybeck
övervinnes af hennes storartade och annars effektfulla proportioner.
Jag har nu sökt tydliggöra att emellan Upsala Domkyrka
och de Nordtyska tegelkyrkorna icke någon slags själsfrändskap
kan ega rum, hvarken i plananläggning, proportioner eller
stilutveckling — så långt denna kan på grund af Upsala kyrkans
nuvarande beskaffenhet följas — och ändå har författaren af
projektet N:o 3, som säger sig (på grund af Upsala kyrkans
uppmätning och besök vid de ofvannämnde tegelkyrkorna) känna
alltsammans så väl, gått till denna samma Maria kyrka i Lybeck efter
motiv för sitt projekt. Orsaken kan icke gerna vara den, att
Upsala kyrkan i det yttre är reverterad med tegel å sina plana ytor,
ty ensamt af det skälet hade man icke behöft just serskildt utvälja
den egendomliga stilart som representeras af nämnde Maria kyrka,
utan snarare bort vända sig till någon eller några af de många
götiska kyrkor med tegelbeklädnad och af mera allmän karakter
— med åtminstone fönsteromfattningar af tillstymmelsevis samma
art som Domkyrkans — hvarpå så väl vårt eget land som
Danmark, Tyskland och andra länder ega rätt storartade och
åtminstone i något jemförbara exempel. Orsaken är icke heller att söka
i den omnämnda Maria kyrkans af lera formade och brända
listverk och ornamenter, ty allt motsvarande är ju i Upsala af huggen
sten. Orsaken är således någon annan. — Det finnes å tornens
och gaflarnes öfre delar, å Upsala kyrkan, ännu qvar några i
tegelytorna utsparade mycket simpla nicher, frisinfällningar, fyrpass och
zig-zag försiringar med kalkrappade bottnar —- minnen af en
utstyrsel som Domkyrkans gaflar och torn erhållit vid någon eller
några af de många reparationer eller delvisa ombyggnader som
måste hafva skett efter de många bekanta eldsolyckorna på
14.00-talet1, minnen slutligen av gotikens allra sednaste skeden i vårt
eget land. Liknande mursirater träffa vi på en mängd byggnader
hos oss från is:de seklet. Ja, i Skåne finnas åtskilliga byggnader
med på det sättet sirade gaflar, hvilka bevisligen blifvit uppförda
först mot medlet af det i6:de. 2 Det har varit antagligen dessa,
på monumentet i sen tid inympade, mursirater som blifvit det
egentligen bestämmande för projektet N:o 31s tillkomst. Det är
ju också onekligen en slags tegelstens gotik; snarlika nicher och
fyrpass kunde ju finnas på de ofta omnämnda tyska kyrkorna, hvars
stil är så allbekant och konsthistoriskt utpräglad — och derjemte
vinkade de väldiga Lybecker Spirorna så oemotståndligt projektets
upphofsman till sig. Detta projekt visar nu huru grundligt man
1 Möjligen ock att tornens öfre delar först mycket sent blifvit utförda.
■ Kalkrappningen i bottnarne är dock antagl: en ännu mycket sednare
åtgärd, ty en mängd byggnader från 14- och 1500 talet finnas, der dylik
rappning icke förekommer, der bottnarne äro fogstrukna som det öfriga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
