Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 n. j. Söderberg: uppsai.a domkyrkas restaurering
blifvit bedragen, såväl på Lybecker siraterna som på Lybecker
spirorna. Wi skola strax se det.
Låtom oss betrakta vestra fasaden, men dervid försöka att
blunda tills vidare, för dessa spiror, och det äro de nya
torngaf-larne som först falla oss i ögonen, icke så mycket i och för sig,
som för det, om föga arkitektonisk takt vittnande, sätt hvarpå de
blifvit prydda med sirliga tegelstensrosetter, som icke ega
någonting analogt med de inhemska enkla och naiva siraterna inunder,
hvilka ju äro utgångspunkten för hela projektet. Dessa rosetters
främmande karaktär markeras också på ett obetänksamt sätt, genom
de väldiga tre- och fempassen i hörnen, hvilka åter å sin sida
bidraga till att upphäfva den grad af rytm och hållning som förut
finnes i yt-dekorationen. Härtill kommer att upplyftandet af den
vestra rosetten, samt murnichernas ordnande under istället för öfver
densamma (hvilket i mina förslag eger sitt för fasaden fulla
berättigande) sätter nämnda rosett i en alltför nära korrespondens
med de nya snarlika tegelrosetterna från Lybeck, och derjemte
upplöser och sönderskär det gamla nich dekorationssystemet i
gaf-veln. Slutligen se vi tornens sträfpelare ändrade och till sina öfre
delar försedda med kalkrappade murnicher — större och
väldigare än annorstädes å Kyrkan — och med betäckningar, som
hvarken höra till tegel-gotiken å Upsala kyrkan eller till
tegelgotiken från Lybeck. — Genom allt detta har i hela vestra partiet
en fullkomligt systemlös blandning af olika tiders och orters götiska
former blifvit hopförda — man räknar minst fyra tydligen
skiljaktiga stilrigtningar, från det ädlaste till det råaste i gotiken —,
hvarigenom det hela försatts i ett oförklarligt meningslöst virr-varr.
I sidofasaderna har Maria kyrkan i Lybeck fått släppa till
åtskilligt. Stilblandningen är visserligen här icke så i ögon
fallande och oroande, men dock högst märklig. Höga socklar av
granit; rikt smyckade soubassements och portaler af sten;
brösteringar rundt omkring kyrkan — i formen (talande om
stenkon-struktion) fullkomligt ädla — med listverk och fönsterfall af sten.
Ädelt formade staf- och sirverk i alla korfönstren, i det stora södra
gafvelfönstret, norra rosetten; de ursprungliga listverken å
sträfpelare, i fönster m. m. af sten. I alla de öfriga fönstren råa
klumpiga tegelposter från Lybeck, hopflickade med de gamla, om bättre
dagar vittnande, profilerade perspektiviska fönsteromfattningarne,
hvars gamla stenlister sitta qvar, som minnen blott af det fordna
staf- och sirverket af sten, hvilket fans qvar i alla Domkyrkans
fönster, såväl de öfre som de undre, med undantag för de 3:ne i
Oxenstjernska gratkoret, ända till 1702 års brand. Så komma de
enkla spännbågarne utkrypande genom sidoskeppstaken, men
försedda med fialer och höga spiror, hvilket bestämt icke hör till
den art, eller rättare de många arter, af gotik, som projektets för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
