Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 n. j. söderberg : uppsala domkyrkas restaurering
Förhållandet är alldeles detsamma i midtskeppet af Münstern
i Freijburg. Vill man fylla murfälten med någonting om triforier
erinrande, så är det ädlare och rigtigare att här göra som
medeltidens målare gjorde, dekorera så att sjelfva måleriet liksom
förklarar att här skulle det hafva varit gallerier eller triforier, men
konstruktion och omständigheter hafva förbjudit det. Sålunda blifver
det också icke allenast möjligt att kunna sätta de öfre
fönsterfälten i dekorativ samstämmighet med fälten under, utan äfven att
på ett konsequent sätt, medelst dylika målerier och med en på
qvadermur hänsyftande färgliniedekoration, förädla kyrkans öfriga
tomma murfält. Närstående teckning", med motiv från
Klosterkyrkan i Fonteroide i Frankrike, visar huru jag i hufvudsak tänker
mig denna dekoration, hvilken ingen lär kunna jäfva, att vara på
samma gång rik, lätt verkställbar, föga kostsam och framför allt
konsthistoriskt berättigad. Af dessa skäl afstår jag gerna från den
mera katedralmessiga, men kostsammare figurliga dekoration, jag i
mitt första förslag tänkte mig — imiterande på medeltidsvis
upphängda väfda brokader.
Jag har nu slutat min granskning af projektet N:o 3 och
dervid gått mildare tillväga än det förtjenar. Hvarje kännare af
Medeltidens konst, som vill vara opartisk, måste medgifva att detta
projekt ingalunda grundar sig på kännedom om Upsala Domkyrkas
eller de Nordtyska tegelkyrkornas konsthistoriska ställning eller
arkitektoniska karaktär — icke, om jag så får säga, på själen eller
det inneboende andliga väsendet hos dessa monumenter — utan fast
hellre på missförståendet af några, för det stora hela temligen
betydelselösa, råa moderniseringar i den yttre kostymen, under en tid då den
götiska konsten sjöng på sista versen äfven i vårt aflägsna land.
Man säger vid förkastelsedomen öfver mina projekt att jag
»frångått den karaktär som vid den ursprungliga konstruktionen
gjorts gällande, att jag föga eller intet afseende egnat åt
byggnadens konsthistoriska egendomligheter och värde». Må mina förslag
bredvid projektet N:o 3 svara den sakkunnige derpå; jag vill blott
erinra derom att kyrkan i sitt närvarande skick också är en
konsthistorisk egendomlighet, likasom hon var det i sitt uppträdande
mellan åren 1619 och 1702 båda så utprägladt tolkande sina olika
tiders kultur på byggnadskonstens område, och, att den sena
medeltidsutstyrseln före 1619 — att döma efter de råa rappade
in-fällningarne i tegelmuren — icke har kunnat, inflickade på en
Kathedral sådan som Upsalas, vara af något högre konsthistoriskt
värde än dessa sednares. — Man säger att ingen Medeltids kyrka
finnes med materialblandning af tegel och sten, och dock tolererar
man det i proj: N:o 3, så mycket, att icke allenast allt gammalt af
1 Teckningen visar 4 bågar, men överensstämmer i huvudsak med den
sedermera utförda dekorationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
