Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 n. j. Söderberg: uppsai.a domkyrkas restaurering
verkligen redan från början hafva haft gaflar, så måste dessa hafva
varit trappgaflar, emedan sådane hörde till tiden och stilen, och äro
de enda tänkbara med hänsyn till murnichernas ställning och
siraternas anordning. I proj: III se vi bevis derpå. Spetsgaflarne å
tornen stå der komplett främmande för underbyggnaden, men passa
väl ihop med spirorna, hvilka äro af nästan förgötisk formbildning
och tillhöra en epok, som redan för länge sedan hade spelt ut sin
rol, när tornmurarnes öfre delar utfördes. Wi se der likaledes huru
för åstadkommande af en passande spetsgafvel å norra transeptet,
tegelgotiken å Domkyrkan fått helt och hållet frångås och äldre
former användas, ehuru sådane icke i hennes tegelutstyrsel stå till
att finna. — De trappgaflar som tornen sålunda möjligen kunna
hafva haft, måste dock hafva varit nästan lika breda som mursidorna,
hvadan tanken på hörnspiror försvinner och vi hafva i stället att
tänka oss — med hänsyn till de undre murhörnens anspråk —
någon serskild anordning af gaflarnes hörntinnar.
Om det således är svårt att nu kunna afgöra, huru
tornmu-rarne ursprungligen afslutades, eller huru de efter eldsvådorna
gestaltades under första hälften af 1500-talet, så är det deremot så
mycket lättare att taga reda på vestra gafvelns ungefärliga utseende
under samma tid. Nicherna här äro, som vi sett, rundbågade, men
de äro äfven så ställda, att de otvetydigt hänvisa till trappgafveln,
och någon annan form kan väl icke heller under denna sena tid
komma i fråga. I proj. III se vi hur omöjlig spetsgafveln är
■—-trötts den omnämnda ändringsåtgärden. Wi hafva här ofvan redan
vidrört den gamla urverksnichen i midteln af detta gafvelfält. Den
var särkildt afsedd för det den tiden nymodiga sättet, att anbringa
urtafla utvändigt å byggnad — kyrka eller rådhus. I de föregående
tiderna hade man nöjt sig med solvisare, och södra tornet har 2:ne
sådane å sina sträfpelare, eri mot söder och en mot vester.
Urverk voro för resten ganska sällsynta och, der de funnos, voro de
i allmänhet blott afsedda för det inre. En liten glugg i denna
nich, under urtaflans plats, tjenade till att upphänga slagklockan
uti. — I min studie har jag försökt återställa gafveln och dervid
tagit hänsyn till de närstående sträfpelarnes afslutning, hvilket
ursprungligen måhända icke var gjordt. Dylika gaflar har jag tänkt
mig tillkomna på samma gång äfven på tornen, och i dessa har
jag repeterat urverksnichen, för att på så sätt få passande platser
för nutida urtaflor. Om sådane gaflar verkligen funnits å tornen,
så hade de naturligtvis icke haft sådane midtnicher. Tornen har
jag försett med spiror från samma tid som dessa gaflar, emedan en
äldre form här icke vore följdrigtig. -— Tvärbyggnaden mellan
tornen har jag bibehållit. Om denna icke skulle hafva varit
ursprunglig, så är det åtminstone mycket säkert, att den tidigt
tillkommit, ty den var icke allenast nödig för passagen mellan tornen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
