Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - II. Restaureringens finansiering och ledning - 3. Statsanslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 n. j. Söderberg: uppsai.a domkyrkas restaurering
tydliga skulle de icke vara i vår tid! Då hade man nu icke
behöft vända sig till Riksdagen för denna sak, utan varit i samma
lyckliga belägenhet som Lund. Då nu staten reducerat domkyrkans
tillgångar och använt dem samt de tillgångar, som förefunnos vid
reduktionen, icke på något sätt kunna sägas blifvit gifna af staten,
utan helt och hållet tillkommit genom enskilda donationer, så vågar
jag hemställa, huru vida icke i detta fall det är för staten en pligt
att bevilja hvad som begäres för denna restauration. Denna
statens pligt har erkänts af konungarne Johan III, Gustaf II Adolf
och Carl XII, då reparationerna varit nödvändiga i följd af
olyckshändelser.» — — —
Carl Ifvarsson: »Jag vill för min del icke bestrida, att det
kunde vara skäl att understödja ifrågavarande företag, under den
förutsättning att man vore förvissad, att det gälde att återställa
domkyrkobyggnaden i dess ursprungliga skick, och sålunda att återställa
en monumental byggnad som ett minne af forna tiders byggnadskonst,
men då bör man också vara på det klara i det hänseendet, innan
man beviljar något anslag. I detta hänseende kan man emellertid
åberopa sig på början af motiveringen till det af Utskottet i nästa
punkt yrkade afslaget. Förhållandet är nemligen, att så vidt man
kunnat utreda, har man icke fått någon visshet om huru Upsala
domkyrka ursprungligen varit beskaffad. Det var det första, jag
inom Stats-Utskottet frågade efter, nämligen om man kunde lemna
någon upplysning i detta hänseende. Jag sökte förgäfves i
handlingarna någon säker ledning för omdömet härutinnan, och
slutresultatet blef, att man hade icke något annat att gå efter än en
gammal ritning, efter hvilken man trodde att kyrkobyggnaden
blifvit påbegynt, men man hade ingen anledning att tro, att den blifvit
fullbordad efter samma ritning. Kyrkan har i alla fall undergått
åtskilliga ombyggningar, restaurationer och förändringar, och man
vet alls icke, huru den ursprungligen sett ut. Följaktligen kan det
icke vidare vara fråga om ett monumentalt minnesmärkes
återställande i sitt gamla skick, och i och med detsamma har frågan
förlorat sitt värde.
Jag vet icke om det vore lämpligt att bevara ett minne af
vår katolska kyrka såsom sådan. Om deremot minnet af vår
katolska kyrka kunde utplånas, så tror jag det skulle vara bättre, ty
när konung och folk måste sätta sig tillsammans för att störta det
välde presterna tagit sig, då kan det icke vara något minne att
taga vara på, och om man skulle höra efter bland folket, så är
det väl icke något i kyrkligt hänseende det har mer rädsla för, än
att den katolska religionen skall å nyo smyga sig in i landet.
Under sådana omständigheter kan jag åtminstone icke annat än
afslå anslaget. Jag tänkte till en början att här var en fråga, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
