Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - II. Restaureringens finansiering och ledning - 3. Statsanslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
if. restaureringens finansiering och ledning
27 I
förgången tids byggnadskonst i Sverige stå såsom
sammanbindningslänkar mellan Sveriges medeltid och nyare tid, och det kan väl
icke vara förenligt med hela landets heder och intresse att låta
dessa minnesmärken förfaras eller gå sin undergång till mötes, så
vida man icke sätter de materiella intressena framför de ideella.
Dessutom bör man, om man utgår från den åsigten att underhållet
af dessa gamla byggnadsmärken skall tillhöra församlingarne, så att
de ensamma skola upprätthålla och restaurera dem samt bekosta
deras framtida underhåll, betänka deras fullkomliga oförmåga att
göra detta». — — —
Erik Josias Sparre: »Då vid ett föregående sammanträde här
framkastades åtskilliga anathemata mot vår statskyrka, och jag tillät
mig att deremot gifva en replik, erfor jag med en viss glädje, med
en viss fosterländsk stolthet, att min åsigt om olämpligheten af anfall
mot statskyrkan gillades af flertalet af Kammarens ledamöter.»–-
»Om det land, hvarifrån Gustaf Adolf utgick för att med sin
lilla hop försvara den protestantiska kyrkan i strid mot påfveväldet
och tyska kejsardömet, om detta land skulle anse sig mer än något
annat befogadt att visa, att det vårdar sig om sina tempelbyggnader,
så skulle väl ingen säga något derom, men mycket skulle man
hafva att säga, om detta land, ehuru till sina dimensioner
förmin-skadt, numera icke skulle vårda sig om sina tempel.» — — —
»jag hoppas, att hvar och en, som har känsla för religionen, för
vårt land och för Upsala, känner att detta är ett offer, som måste
göras på fäderneslandets altare, och jag hemställer derför om bifall
till Utskottets förslag.»
Per Pehrsson i Törneryd; »Man finner af den Kongl,
propositionen likasom af Utskottets betänkande, att det icke är fråga om att
återställa Upsala domkyrka i dess ursprungliga skick. Derom
endast var det likväl tal år 1875, det var fråga om anslag för
samma kyrkas restaurering. Sedan dess har man gått ifrån denna
plan och upptagit en annan, som väl kan hända går ut på att göra
kyrkans utseende ännu mera storartadt, men ingalunda endast afser
det första syftemålet, som väl egentligen borde vara det förnämsta
att sträfva till. Denna omständighet synes mig vara särdeles
beaktansvärd, emedan det väl icke skäligen kan ifrågasättas, att
staten, då det icke är fråga om att återställa detta gamla tempel i dess
ursprungliga skick, utan snarare att bygga en ny kyrka i Upsala,
skall göra detta på det ena stället mera än på det andra.»–-
H. L. Rydin: »Domkyrkan hade i medlet af i6:de seklet
en inkomst af sina gods, som uppgick till ett värde af 40,000
kronor årligen. Om dessa forna tillgångar nu funnos, huru be-
18 — 23x04. Kyrkohist. Årsskrift 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
