Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - III. Restaureringen av kyrkans grund och yttre - 6. Yttertaket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 n. j. Söderberg: uppsai.a domkyrkas restaurering
längdriktning (pl. 30). De nya bjälkunderlagen lades vinkelrätt
mot denna riktning. Rivnings- och ombyggnadsarbetet
påbörjades den sista dagen i april månad 1890 i det västra
partiet och blev därstädes i det närmaste färdigt till midsommar.
Senare under samma år utfördes motsvarande arbete i den
östra delen. De gamla taklagen voro så förmurknade, att på
grund därav ett helt parti under rivningen nedstörtade på valven
— dock utan att förorsaka någon skada å dessa. (arb. ber.).
Det var från början påtänkt att använda skiffer till kyrkans
täckande. På hösten 1886 rekvirerades skififerprover från Glafva
i Värmland och Fredriksberg i Småland och det var meningen
att under den stundande vintern anställa undersökning
beträffande provernas hållbarhet mot fukt och frost. I vad mån
undersökningen blev verkställd är icke numera känt, och frågan
avhördes icke vid restaureringskommitténs sammanträden förrän
den 12 januari 1888, då arkitekten Langlet hemställde till
avgörande, vilketdera av de täckningsmaterial, som ifrågasatts,
nämligen skiffer eller koppar, skulle komma till användning.
Överintendenten Zettervall, som var närvarande vid
sammanträdet, yttrade, att han skulle hava föredragit skiffern såsom
vackrare, men fann sig böra frångå densamma, emedan det var
tvivelaktigt, om den kunde motstå det hårda klimatet härstädes
med dess stora växlingar. På grund av detta yttrande, vari
arkitekten Langlet instämde, beslöts, att taken å kyrkan och
dess torn skulle täckas med koppar. I mars s. å. avslöts som
nyss nämnts kontrakt om leverans av järnstommar till taken.
Men kort tid därefter uppstod det oro i lägret med anledning
av det kort förut fattade beslutet om användande av koppar
som täckningsmaterial. Overintendenten Zettervall hade av
direktören för konstakademien i Köpenhamn, etatsrådet F.
Meldahl erhållit oroande upplysningar. Etatsrådet hade med
anledning av en likartad fråga vid det av honom ledda
kompletteringsarbetet å Marmorkyrkan i Köpenhamn företagit resor
och undersökningar för att utröna inflytandet av den
galvaniska reaktion, som vid täckning med kopparplåt på
järnstommar gör sig gällande till men för järnets bestånd. Zettervalls
förslag var nu, att restaureringskommittén skulle anmoda
etatsrådet Meldahl att avgiva ett utförligt utlåtande i ämnet.
Vid ett med anledning härav hållet sammanträde den 19
maj 1888 anmälde och tillstyrkte Langlet i kommittén detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
