Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 1. Murverk, läktare och golv m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. kyrkans inre
»7
Med den saken var det dock som det kunde. Den nya
värmeapparaten var nog bra, men den var för liten och behövde
kompletteras. Ingenjör Wiman hade föreslagit två ångpannor,
men kommittén prutade bort den ena. Lamellsystemen i
koravdelningen, som voro sammanförda i det Oxenstiernska
kapellet och i Sturekapellet, hade tillsammans för liten värmeyta,
så att temperaturen höll sig lägre där än i långhuset. Alla
varmkropparna voro placerade vid golvet, men till brytande av
de kalla luftströmmarna från tvärskeppets stora fönster och de
högt upp belägna fönstren i mittskeppet voro inga särskilda
anstalter vidtagna. Apparaten var beräknad att kunna hålla
en temperatur av io à 12 grader, vilket till en början ansågs
vara tillräckligt. Men anspråken växte. Belåtenheten var
ganska måttlig, och behovet av anordningens förbättrande gjorde
sig år efter år alltmer gällande1.
Tvärskeppet och koret.
Då tvärskeppet och koravdelningen från och med
sommaren år 1890 upplåtits för restaureringens bedrivande,
påbörjades därstädes ett arbete, som blev ganska omfattande.
I tvärskeppets båda armar funnos stora läktare före
restaureringen. I arbetschefens berättelse för i:sta kvartalet 1891
säges, att de båda till stor del bestodo av solitt murverk med
en oerhörd massa grusfyllning å valven. Dessa murar och valv
synas liksom de trappor, som ledde upp till läktarna, å
Grundströms uppmätningsritningar (pl. 6). Den norra läktaren var
dock utökad med trävirke och sträckte sig längre inåt kyrkan
än de på uppmätningsritningen synliga murarna. Båda läktarna
begränsades av vindfångs- eller skärmväggar av trä, som
uppsatts år 1870 för att utestänga drag från norra och södra
portarna och reste sig helt nära sidoskeppen, så att tvärskeppets
båda armar nedtill voro avstängda från kyrkan. Som ovan
nämnts, förvarades domkyrkans mässkrudar sedan en tid i skåp
på den norra läktaren och den provisoriska orgeln hade där
sin plats åren 1887—1890. För vinnande av bättre utrymme
vid gudstjänsterna hade den södra läktaren år 1886 på
kyrkorådets begäran erhållit en provisorisk tillökning, som sträckte
sig fram till mittskeppet.
1 Anläggningen blev omkring femton är senare betydligt tillökad och
förbättrad.
2 — 23339. Kyrkohist. Årsskrift 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
