- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufjärde årgången, 1924 /
18

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 1. Murverk, läktare och golv m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 n. j. Söderberg: uppsai.a domkyrkas restaurering

Dessa läktare borttogos i början av år 1891, sedan den
provisoriska orgeln blivit flyttad till annan plats och skrudarna
med sina skåp placerats på orgelläktaren inom de med
järngaller avstängda sidorummen. Vindfångsväggarna behöllos, men
allt annat trävirke och murverk revs bort. Efter samråd med
Zettervall hade Langlet föreslagit (prot. 6/12 1890), att
vindfångsväggarna skulle flyttas närmare mot ingångarna, varigenom
tvärskeppet skulle frigöras och kyrkans korsform bli mer
framträdande i det inre. Med kommitténs samtycke verkställdes
flyttningen under i:sta kvartalet år 1891. De små utrymmena
bakom väggarna delades genom brädväggar, försedda med
dörrar, vart för sig i tre delar: ett litet vindfång vid
ingångsportarna och på sidorna därom två små genomgångs- eller
förvaringsrum. Över dessa lokaler lades små läktare eller
gallerier. Det trånga utrymmet medgav icke anläggande av trappor,
utan man åtnöjde sig tillsvidare med stegar, vilket ansågs
försvarligt, då de små gallerierna endast voro avsedda att tjäna
till upplagsplats för en del inventariepersedlar.

De ännu bibehållna vindfångsväggarna äro av furu, men
ganska frikostigt prydda med vimperger över de tre
dörröppningarna, blindarkader m. m. Ytorna voro täckta med ett slags
sandstensimitation, som icke gillades av kommittén och därför
avlägsnades, varefter de målades i ek.

Från högkoret och tvärskeppet voro omgången och
sidoskeppen avstängda medelst järnstaket, som enligt Zettervalls
mening hade en alltför enkel form. På sidorna om altaret och
bakom detsamma kunna emellertid bröstvärn av ett eller annat
slag mot koromgången icke undvaras, emedan altarplanet ligger
högre. Fråga väcktes om uppsättande av prydligare galler på
dessa ställen. Men av hänsyn till kostnaden, som beräknades
till 2,000 kronor, avböjde kommittén denna fraga och beslöt att
de gamla gallren skulle stå kvar oförändrade på altarplanet.
Övriga delar av skranket mot koret och tvärskeppet borttogos
jämte de murade låga pallar, som mellan korpelarna tjänat till
underlag. Några längder kommo till användning för
avstängande av de små förut omnämnda sidorummen på orgelläktaren
och i vestibulen därunder och det, som sedan återstod, såldes.

Zettervalls mening var icke, att intervallerna mellan korets
pelare skulle lämnas öppna. Han förklarade enskilt en gång,
att detta var stridande mot gammalt skick, att galler var be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1924/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free