Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala domkyrkas restaurering 1885—1893 - V. Restaureringen av kyrkans inre - 2. Monumenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. kyrkans inre
»7
Nyholm påbörjade oförtövat sitt arbete, som utfördes med
massa, på olika sätt sammansatt (stuck). Det fullbordades på
hösten 1890 av stuckatören A. Bellio. Enligt räkning från år
1890 har R. Adlersparre renoverat genier och allegoriska
kvinnofigurer till Gustaf Banérs gravmonument. För erhållande av
bidrag till kostnaderna hade kommittén vänt sig bl. a. till
patronus för den Skytteanska stiftelsen vid Uppsala universitet,
som av stiftelsens medel för ändamålet anslog 400 kr.
Ärkebiskop Beronii monument, vilket såsom förut nämnts
på hösten 1886 med domkapitlets samtycke nedtagits från sin
plats och därefter förvarats på annat ställe i kyrkan, blev på
våren 1889 uppsatt i det första kapellet väster om tvärskeppet
på den södra sidan. Riksantikvarien Hildebrand hade kort
förut, vid ett besök i domkyrkan, i egenskap av befullmäktigat
ombud för ärkebiskop Beronii efterkommande av den
Björn-stjernska ätten godkänt den nya platsen (prot. 24/4 1889).
Reparation av monumentet, bestående i mindre lagningar med stuck
samt polering och omförgyllning, utfördes år 1893 på
bekostnad av generalmajoren O. M. Björnstjerna.
Engelbrekt Svenssons lilla epitafium, som man för arbetets
bedrivande måst nedtaga från en av mittskeppets pelare,
uppsattes på annan plats i det närmast åt väster befintliga kapellet.
En vacker gravsten över landshövding Kristoffer von
Wernstedt och hans fru hade förut legat i golvet mitt i det
Wérn-stedtska kapellet, men inmurades i början av år 1890 efter
reparation i en av kapellets väggar.
I en till ecklesiastikdepartementet den 9/4 1891 ingiven
skrivelse framställde dåvarande riksheraldikern anmärkningar
beträffande utförandet av monumentens restaurering.
Riksheraldikern uppgiver, att han funnit åtskilliga misstag och
felaktigheter begångna, såsom insättande av oriktiga vapen,
användande av färger, som ej överensstämde med de i
heral-diken föreskrivna, samt schraffering å Banérska vapenskölden,
där den ej bort förekomma. Med anmälan därom att
bestämmelserna i kungl, brevet den 14 aug. 1885 icke blivit vid
domkyrkans restaurering iakttagna, yrkade han slutligen, att
vederbörande måtte förständigas att med rättande av begångna fel
för framtiden ställa sig det kungl, brevet till efterrättelse. Den
myndiga kommittén, som två gånger blev hörd häröver (prot.
»/. 9l)> försvarade sina åtgärder och påpekade bl. a., att schraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
