Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Joh:s Gabrielsson, Ärkebiskop Paulinus och prästdottern Margareta i Kumla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I o 2
joh:s gabriei.sson
vissa om s. k. fotismer påminnande ljus- och eldfenomen. Hit
hör prästgårdens upplysande vid tionde timmen på aftonen.
Det var icke ett upplysande av husets inre, utan av gårdsplanen
och omgivningarna.1 Därtill komma andra ljus- och eldfenomen
i luften av mera. växlande beskaffenhet, än liknande solen, än
som en lykta, än som ett brinnande täcke (s. 36). Ett
eldfenomen hade ock visat sig vid begynnelsen av proceduren vid
botandet av den stumme gossen, i det att eld kom ned i hans
öra som ett löfte om den framtida helbregdagörelsen (s. 42).
Det förefaller som om även andra än gossen själv böra hava
iakttagit detta fenomen. Med elden följde antagligen samtidigt
en andevision2 och måhända därjämte något hörbart, eftersom
elden kom ner just i örat på gossen. Däremot betyder detta
sistnämnda knappast att gossen tillika botades från dövhet,
åtminstone talar Paulinus endast om stumhet. De här uppräknade
auditiva, visionära och eventuellt sensitiva fenomenen3
betecknas i föredraget i allmänhet som inbillningar (simulata), givetvis
framkallade av Satan. Som underverk i mera egentlig mening
skulle vara att anföra demonutdrivningar och Paulinus talar
(s. 35, 43) om sådana, men avser därmed jämväl det tid efter
annan hos Margareta själv iakttagna relativa tillfrisknandet, som
av henne och hennes omgivning torde satts i samband med
några ljusare visioner. Även den stummes botande är ett fall
av demonutdrivande. Det sistnämnda underverket, det enda av
Paulinus beskrivna fallet av botande av annan person än
Margareta, förklaras av honom så, att det var djävulen som gjort
gossen stum till en tid och som sedan upphörde med sitt
förehavande, »för att han skulle synas böta, när han upphörde att
skada».4 Gossen var 7 år 7 månader gammal. Sedan
helbregdagörelsen tagit en löftesrik begynnelse genom att eld kommit
ner i gossens öra, hindrades densamma genom andens onda
anslag (tentationibus) i 7 månaders tid. Därefter hade inställt
sig oartikulerade rörelser av den stummes tunga, »för att de
1 Illustratio areae pastoralis, s. 36, jfr s. 43.
■ Det omtalas nämligen (s. 43), att den ande, som botat gossen,
sedermera J/er visade sig för honom, varav följer, att anden förut hade setts
av-gossen.
3 Som sensitivt fenomen torde böra uppfattas elden i örat, så tillvida
som denna av gossen själv bör hava uppfattats minst lika mycket med känseln
som med synen.
4 Eo fine, ut videretur sanare, cum desineret nocere, s. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
