Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Joh:s Gabrielsson, Ärkebiskop Paulinus och prästdottern Margareta i Kumla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arkebiskop Paulinus om prästdottern Margareta i kumla ioi
skulle tvingas (eller så att de tvingades) att för en tid begiva
sig bort», varmed helt säkert menas, att de onda andar, som
förorsakade stumheten, för en tid foro ut. Sedermera
fullbordades helbregdagörelsen, dä andarna kommo tillbaka och foro
in i Margareta. Att den ande, som botat gossen, efter
helbregdagörelsen åter visade sig för honom har ovan omtalats.
Vid denna nya uppenbarelse förmanade anden den botade att
visa sin tacksamhet.
Margaretas enligt hennes och andras mening av änglarna
inspirerade förkunnelse — hennes »besynnerliga predikande»,
såsom det heter i Konsistorii protokoll — var givetvis den
viktigaste orsaken till de kyrkliga myndigheternas intresse för
saken. Denna förkunnelse utgjordes merendels av förmaningar,
delvis riktade mot svårare synder, mest dock mot mera
oskyldiga saker, nämligen mot lyx och, betecknande nog, speciellt
mot kvinnornas fåfänga i fråga om klädedräkten (s. 30 f.).
Paulinus framhåller som bevis för att här icke förelåge någon
himmelsk uppenbarelse, att det klandrade mest var rena bagateller
såsom bruket av valkar, »buntor», breda huvudkläden,
tornvalkar, »vida halsklädes kragar», stora prästkragar, snören och
silke på kläder, hålskor, »korcke- och kampeskor»,1 skoband
och rosor, sporrar, »mykla remar», »perleladhl sametzbindlar»,
»snöresatte myssor», långa tröjskört, snörringar och kedjor av
silver, röda redgarnsstrumpor, perlstickade sammetsskor, vida
taftförkläden, vida hattar, krokärmar, »stry i håret», med
snören besatta muffar, blå stärkelse. Man kommer här att tänka
på profeten Jesajas uppräknande av kvinnornas prydnader i
kap. 3. Som exempel på några av Margaretas utsagor anföras
följande: »Djäfvulen dansar på valkar, buntor etc.» »Blå
stärkelse är djäfvulens spyor, hvit stärkelse är Herrans välsignelse».
»Små skoremmar håller Kristus af». »Högfärd skall ryka af».
»Gud kallar djäfvulen ett snöre,2 han hafver sin ingång och
1 »Kampeskor» förefaller besynnerligt. Måhända är här ett misstag av
den lärde biskopen. Man kunde fråga sig, huruvida det icke borde vara
kampéskor (med tonvikt på andra stavelsen). Ordet skulle då vara detsamma
som damasker, som i sin ursprungligare franska form heter »gamaches» och
sålunda börjar med ett k-ljud. Möjligen har därjämte brukats formen
»tampé-skor», som förhåller sig till »kampéskor» som »damasker» till »gamaches».
Jfr f. ö. »pampuscher», som dock är av annat ursprung.
2 »Snöre» är förmodligen ett skällsord liktydigt med »skarn» (jfr garn,
sköre).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
