Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Joh:s Gabrielsson, Ärkebiskop Paulinus och prästdottern Margareta i Kumla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
joh:s gabriei.sson
De angivna tidpunkterna (omskärelsens fest o. s. v.) måste
avse antingen året 1628 eller året 1629. Ty vid omskärelsens
fest eller trettondagen 1630 var ju Margaretas fader, som skulle
föra brevet till konungen, icke längre i livet, vartill kommer
att föredraget, i vilket detta omtalas, hölls redan den 3
september 1629 och icke kunde såsom något förflutet behandla
saker, som inträffat först 1630. Då himmelsvisionen ägde rum
först efter samtliga eller åtminstone efter några av
förutsägelserna om brevet, så måste denna viktiga vision till tiden falla
efter den 13 januari (vilken dag är 7 dagar efter trettondagen)
eller åtminstone efter trettondagen 1628 eller eventuellt 1629.
Och då det givetvis likaledes genom uppenbarelse
tillkännagivna definitiva avståendet och undanflykterna icke gärna kunna
falla avsevärt tidigare än den senaste av de förutsagda
tidpunkterna, nämligen 17 veckor efter den 13 januari, sålunda först
omkring den 12 maj (eller den 11 maj, om det var år 1628,
som var skottår), sä måste vi ha att räkna med
andeuppenbarelser ännu vid sistnämnda tidpunkt. Vi hava alltså kommit
till det resultatet, att denna serie av förutsägelser sträcker sig
in i maj månad 1628 eller eventuellt 1629 och att
himmelsvisionen icke kan hava ägt rum synnerligen långt förut. Även
om det gäller året 1628, icke 1629, berättigar detta resultat
till en för oss synnerligen viktig slutsats, nämligen den, att
dessa höga företeelser av ljus apokalyptik falla inom slutstadiet
av Margaretas underbara upplevelser. Förmodligen utgöra de
ett tecken till hälsans återvändande. Helt säkert höra då också
de övriga förutsägelserna (om undren m. m.) till ett
jämförelsevis sent stadium. Att med säkerhet avgöra, huruvida de
nämnda företeelserna falla under 1628 eller under 1629 synes
illius exhibitione). Sammanhanget s. 49 synes ock ge vid handen, att det är
fråga om ett uppskjutande undan för undan av en och samma sak, icke om
ett felslående av en serie förutsägelser, som skulle uppfyllas på olika tider.
Om emellertid sålunda de olika tidpunkterna (s. 49) närmast och direkt avse
själva brevets nedförskaffande, så kan dock ej nekas, att det synes bestå ett
visst indirekt sammanhang mellan detta nedförskaffande å ena sidan och å
andra sidan undren och hemsökelserna. Då nämligen det stora världsundret
skulle tima vid brevets nedförskaffande (in epistolae illius exhibitione), så
följer därav, att ett uppskjutande av nedförskaffandet undan för undan också
måste medföra ett uppskjutande av världsundret. Även undret i Polen och
hemsökelserna kunna antagas hava stått i ett liknande avhängighetsförhållande
till brevets expedierande, fastän detta icke uttryckligen säges.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
