- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufjärde årgången, 1924 /
108

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Joh:s Gabrielsson, Ärkebiskop Paulinus och prästdottern Margareta i Kumla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I O 2

joh:s gabriei.sson

Av synnerligt intresse är ekstasen. Margareta har fallit i
ekstas icke blott vid himmelsvisionen, utan också vid ett
flertal andra tillfällen. Paulinus berättar (s. 50), att hon stundom
låg som livlös i flera timmar (ad aliquot horas quandoque
jace-ret), och s. 5 heter det om andarna: quod — — — corpus
puellae aliquando exanime fecerint. Antagligen var det endast
ljusa visioner som beledsagades av ekstas. Såsom ett för
ekstasen karakteristiskt drag må framhållas, att Margareta ej fick
omtala brevets innehåll. Detta torde vara i sak liktydigt med
att hon ej ens hade kunnat omtala mer om detta innehåll än
hon gjorde, nämligen att det var uppfyllt av tröstefulla ord.
Dess innehåll har säkerligen haft något av den karaktär av
outsäglighet, som kännetecknar ekstatiska upplevelser, t. ex.
Pauli himmelsvision.1 Paulinus förklarar ekstasen (raptus
Dia-boli ecstaticus, somnus melancholicus) så, att djävulen bortför
själen, medan kroppen ligger kvar liksom livlös.2 Margaretas
ekstas var just en av de omständigheter, som i folkets ögon
tedde sig som bevis på hennes uppenbarelsers himmelska
ursprung. Beträffande karaktären av denna ekstas är för övrigt
att anmärka, att dylik av mer eller mindre komplicerade
visioner med fasta konturer åtföljd ekstas icke är att likställa med
de högsta formerna av ekstatiska upplevelser sådana James i
anförda arbete skildrar dessa. De högsta formerna av ekstas
synas nämligen vara tillstånd av icke egentligen visionär art.

Vår i det föregående vunna åskådning beträffande
förloppet av Margaretas upplevelser kunna vi sammanfattningsvis
uttrycka sålunda: Efter spridda enklare visioner med i första
början ljus, men snart med tilltagande dyster färg och efter
ett därpå följande stadium av andeknackningar inträdde ett

(de 17 andarna och de 17 veckorna). Man torde kanske få antaga, att även
detta tal av gammalt hade en viss helgd, vilket måhända går igen i det ännu
brukliga uttrycket »det var sjutton».

1 Jfr James, Den religiösa erfarenheten, s. 550 ff.

* Paulinus framhåller för övrigt, att icke alla fall av föreställning om
en förflyttning till annan ort äro att förklara som ekstas, utan kunna sådana
föreställningar också bero på en inbillning, även den visserligen framkallad
av djävulen. En tredje kategori utgöra de fall, då både kropp och själ på
en gång bortföras, såsom de heliga änglarna stundom gjort med fromma
personer på Guds befallning ocli såsom djävulen gjorde med Jesus vid
frestelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1924/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free