Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Joh:s Gabrielsson, Ärkebiskop Paulinus och prästdottern Margareta i Kumla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ärkebiskop paulinus om prästdottern margareta i kumla t i i
det möjligt, att han i fråga om somliga av fenomenen skulle
hava fällt en mindre skarp dom än Paulinus. I alla händelser
måste han ha erkänt, att här försiggått en kamp mellan änglar
och djävlar. Hade icke änglar varit med i spelet, så hade det
varit ute med Margareta. »Kätteriet» hade reformatorn
måhända också tagit mindre högtidligt än Paulinus.
Vända vi oss till vår svenske reformator Olaus Petri, så
säger denne på ett ställe i fragmentet »Om änglar», att
änglarna också kunna hava till uppgift att undervisa och lära.
Luther talar såvitt jag funnit aldrig om en sådan uppgift, än
mindre Paulinus, som uttryckligen förnekar, att änglarna hava
något »docendi munus». Även för Olaus Petris vidkommande
bör som motvikt till det nyss åberopade stället andragas vad
han säger i »Svar på tolf spörsmål», nämligen att »andra
uppenbarelser än de som i skriften stå göras oss till vår salighet
intet behof och att den, som andra uppenbarelser vedertaget,
han gifver sig i stor farlighet, där befruktandes är att han
varder af djäfvulen nederslagen.»1 Vidare lär Olaus Petri, att
änglarna hava till uppgift också att straffa, en synpunkt, som
sällan framkommer hos Luther, vilken i stället plägar framhäva,
att plågor komma från djävulen efter Guds tillstädjelse. I
motsats härtill varnar vår svenske reformator för att skriva
motgångar på Satans räkning, enär Gud sänder oss såväl motgång
som medgång.2 Beträffande de onda andarna säger Olaus Petri
för övrigt utan vidare, att de äro okroppsliga liksom de goda.3
Sedan vi betraktat Luthers och Olaus Petris åskådningar,
återvända vi för ett ögonblick till Paulinus. Det århundrade,
som hade förflutit sedan den tyske reformatorns dagar, hade
icke gått spårlöst förbi. Tydligt är, att en viss kylig skepsis,
ganska olik Luthers mera folkliga humor, här och där präglar
den svenske kyrkomannens uttalanden om de »änglar» och
»andar», som besökte Margareta. Vad änglarna beträffar så
uppträda de enligt Paulinus numera aldrig eller så gott som
1 Linderholm, anf. arb., s. 423.
2 Se det av Linderholm, anf. arb. s. 427 meddelade citatet ur skriften
»En nyttig undervisning». Prof. Linderholm framhåller, att Olaus Petri i
förevarande avseende kan anses intaga en mera framskriden ståndpunkt än
sin’ lärofader Luther, men att han härvidlag stod tämligen ensam i sin
samtid.
3 Se fragmentet »Om änglar», som emellertid är avbrutet just på den
punkt, där behandlingen av de onda andarna skall taga sin början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
