Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - K. V. Zetterstéen, En hebreisk oration vid jubelfesten i Uppsala 1730
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 2 o
K. V. ZETTERSTÉEN
Ende 1702, in Luzk gewesen sein kann». Av svenska historien
veta vi, att Karl verkligen haft sitt högkvarter vid Luzk en hel
månad, men detta var ej 1702, utan först 1706.1 Under
vistelsen därstädes utfärdade han för övrigt ett av sina stränga edikt
mot pietismen, »i hvilket han otåligt uttalade starkt missnöje
öfver, att en hop svärmeandar ännu funnos i hans rike, och sin
farhåga för att ungdomen kunde häraf besmittas; han fordrade
stränga rannsakningar, förvisning af utländska irrlärare och
afsättning af infödde».2
Omvändelsenitet gent emot judarna fortlevde även under
de närmast följande decennierna, och det var därför helt och
hållet i överensstämmelse med tidens anda, som vice
bibliotekarien Andreas Norrelius till ämne för sin oration vid
jubelfesten 1730, då Uppsala universitet firade tvåhundraårsminnet
av Augsburgska bekännelsen, valde en »panegyricus de veterum
theologorum ecclesiae judaicae & doctorum Lutheranorum
eccle-siae catholicae consensu et symphonia in salutis negotio».3 Sitt
bevismaterial hämtade han huvudsakligen från den fantastiska
kompilation, som är känd under namnet Zohar och länge varit
omgiven av en mystisk gloria, emedan man trott, att den
författats av rabbinen Simon ben’ Jochai i andra århundradet efter
Kristus. Först på 1700-talet började man tvivla på dess äkthet,
och numera är det allmänt erkänt, att Zohar härstammar från
Moses ben Schemtob de Léon, som levde i Guadalajara under
senare hälften av 1200-talet och falskeligen utgav sitt opus
för att vara författat av Simon ben Jochai.4 Rörande denna
1 J. A. Nordberg, Histoire de Charles XII, roi de Suède, trad. du
suédois, La Haye 1742—48, II, 97. Jfr H. E. Uddgren i Karl XII till
200-drsdagen av hans död utg. at) S. E. Bring, Stockholm 1918, sid. 282 jämte
tillhörande översiktskarta till Karl XII:s polska fälttåg.
2 Annerstedt, Upsala universitets historia, II: 1, sid. 377. Konungens
skrivelse är daterad Luzk den 7 juni 1706.
3 Andreas Norrelius’ hebreiska oration vid jubelfesten i Uppsala de?i
16 juni 1730 utgifven och öfversatt af K. V. Zetterstéen, Uppsala (tryckt i
Leipzig) 1923.
4 Jfr M. Schwab i fournal asiatique, dixième série, t. IX, 357: »De nos
jours, 011 a démontré victorieusement qu’un ouvrage qui connait les écrits de
Gabirol et tnèle des mots espagnols au texte araniéen, ne peut pas remonter
à 1’époque des Tannaites» jämte följande not: »Il joue sur le double sens
de ’synagogue’ exprimé par iTO ti’N ’feu brillant’, littéralement Esnoga, mot
corrompu de synagoga, que les Juifs du rite portugais-espagnol emploient
encore en ce sens.» Moses ben Schemtob avled år 1305.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
