Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Elis Malmeström, Linnés religionsfilosofiska betraktelser i företal och inledningsord till Systema Naturæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
ELIS MALMESTRÖM
gripande. Då någon undersökning av tankar och innehåll i
dessa företal och inledningar ej tidigare gjorts, och då de bjuda
bidrag till kännedomen om Linnés religionsfilosofiska blick på
tillvaron, är det av en viss betydelse, att de underkastas en
granskning och framställas sä, att det blir klart, huru de
sammanhänga med Linnés livsåskådning för övrigt. Här kommer
alltså icke de allmänna, vetenskapliga, blott de spekulativa,
religiöst motiverade betraktelserna — såsom de nu gå att
skilja från varandra — att behandlas.
II. Observationes in Regna III. Naturae.
Redan i första upplagan har Linné, sid. 3, Observationes
in Regna III Naturae, iakttagelser i naturens tre riken. Som de
äro av vikt för vårt ämne meddelas de här jämte översättning:
i. Si opera Dei intuemur, omnibus
satis superque patet, viventia singula
ex ovo propagari, omneque ovum
producere sobolem parentisimillimam.
Hinc nullæ species novæ hodienum
producuntur.
2. Ex generatione multiplicantur
in-dividua. Hinc(i) major hocce tempore
numerus individuorum, in unaquaque
specie, quam erat primitus.
3. Si lianc individuorum
multiplica-tionem in unaquaque specie retrograde
numeremus, modo quo
multiplicavi-mus (2) prorsus simili, series tandem in
utiico parente desinet, seu parens
ille ex unico Hermaphrodito (uti
com-muniter in Plantis); seu e duplici,
Mare scilicet et Femina (ut in
Ani-malibus plerisque) constet.
4. Quum nullæ dantur novæ species
(1); cum simile semper parit sui simile
(2); cum unitas in omni specie
ordi-nem ducit (3), necesse est, ut unitatem
illam progeneratricem, Enti cuidam
Omnipotenti & Omniscio attribuamus,
Deo nempe, Cuius opus Creatio audit.
1. Om vi betrakta Guds verk, visar
det sig tillräckligt övertygande för
alla, att varje levande väsen stammar
från ett ägg, och att varje ägg ger
livet åt en avkomma, som i högsta
grad liknar föräldrarna. Härav
kommer sig, att inga nya arter numera
uppstå.
2. Genom födelsen fördubblas
individerna. Härav följer, att det nu
finnes ett mycket större antal exemplar
av en och samma art, än vad som
fanns ursprungligen.
3. Om vi följa denna individernas
förkning bakåt till en art, så som vi
förut (2) räknade framåt, slutar en
sådan serie slutligen i en stamart,
vare sig denna består av en
hermafrodit (såsom i allmänhet bland
växterna) eller i ett par, naturligtvis då
hane och hona (såsom hos de flesta
djuren).
4. Då inga nya arter finnas (1); då
lika alltid föder lika (2); då enhet
inom varje art betingar sammanhanget
(3), är det nödvändigt, att vi tillräkna
denna från stamarten sig härledande
enhet något Allsmäktigt och Allvist
Väsen, nämligen Gud, vars verk kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
