Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Elis Malmeström, Linnés religionsfilosofiska betraktelser i företal och inledningsord till Systema Naturæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉS RELIGIONSFILOSOFISKA BETRAKTELSER
2 C)
skapelsen. Detta bekräftas av
inrättningen, lagarna, ordningarna,
beskaffenheten och förnimmelsen i varje
enskild individ.
5. De individer, som så framfötts,
sakna fullständigt i sin första och
vekaste ålder all förfarenhet och allt
drivas de med hjälp av de yttre
sinnena att lära sig. Av känseln lära
de. först föremålens beskaffenhet; av
smaken flytande ämnen; av lukten
flyktiga; av hörseln avlägsna kroppars
rörelse; och omsider av synen de
synliga kropparnas gestalt; vilket sista
sinne framför de andra sinnena skänker
djuren en stor vinning.
6. Om vi betrakta universum, är det
tre slag av föremål, som komma i vår
åsyn, a) de avlägsna himlakropparna;
ß) de överallt lättrörliga elementen; ■()
de fasta naturföremålen.
7. På vårt klot träffa vi av de tre
förut nämnda (6) föremålen två
stycken, nämligen elementen, som äro de
grundläggande, och naturföremdleti,
bildade av elementen, låt vara på ett
oförklarligt sätt, om man bortser från
skapelsens och fortplantningens lagar.
8. Naturföremålen (7) påverka oftare
våra sinnen (5) än allt annat (6) och
de förnimmas överallt. Därför frågar
jag, varför Skaparen satt människan,
utrustad med sådana sinnen (5) och
ett sådant förstånd, på detta jordklot,
där intet påverkade sinnena utom
naturföremålen, frambragta genom en
beundransvärd och underbar
inrättning? kan det väl vara av någon
annan orsak än att hon som iakttagare
skulle av det alltigenom fulländade
verket beundra och beprisa Konst»
nären?
9. Naturföremålen angivas såsom all hushållnings grund. Därav inses
nödvändigheten att bedriva vetenskap.
10. Namngivning av de enskilda föremålen och systematisk metod är allt
vetandes grund.
11. Qui in Scientianostra Variationes 11. De, som i denna vår vetenskap
[i 2. orig.-uppl. Variatietates, i 5. orig.- ej kunna återföra varieteterna till sina
Confirmant hæc mechanismus, leges,
principia, constitutiones & sensationes
in omni, individuo vivente.
5. Individua sic progenita.in prima
& tenerrima ætate, omni prorsus
no-titia carent, ac omnia sensuum
externorum ope addiscere coguntur: Ex
Tactu consistentiam objectorum
primario ediscumt; Gustu particulas
fluidas; Odoratu volatiles; Auditu
corporum remotorum tremorem; &
demum Visu corporum lucidorum
figuram,qui ultimus sensus,præ ceteris,
maxima voluptate anitnalia afficit.
6. Si universaintueamur, Tria objecta
in conspectum veniunt, uti, h)
remo-tissima illa corpora Cælestia; ß)
Elementa ubique obvolitantia; y) tixa illa
corpora Naturalia.
7. In Tellure nostra, ex tribus præ_
dictis (6), duo tantum obvia sünt;
Elementa nempe, quæ constituunt; &
Natu?-alia illa ex elementis constructa,
licet modo, præter creationum & leges
generationis inexplicabili.
8. Naturalia (7) magis sub sensus
(5) cadunt quam reliquia onmia (6),
sensibusque nostris ubivis obvia
sunt-Quæro itaque quamobrem Creator
hominem, ejusmodi sensibus (5) &
intellectu præditum, in globum
terra-queum locaverit, ubi nihil in sensus
incurrebat præter Naturalia (7), tam
admirando & stupendo mechanismo
constructa? änne ob aliam causam,
quam ut Observator Artificem ex opere
pulcherrimoadmiraretur&collaudaret?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
