Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 1. 1830—40 - 2. 1840—60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 40 MARIA CRONQUIST
och ekonomien ej lägger oöverskådliga hinder i vägen. Även ur
adelsståndet rekryteras teologiska fakulteten, fast mera sparsamt.
De orsaker till prästbrist, som anges på 1834 års riksdag:
fattigdom och olämplig organisation, tyda på ett särdeles akut
ont, som endast inskränker rekryteringsbasis för tillfället.
2. 1840—1S60.
Redan i slutet av föregående period ha vi ansatser till
liberalism på flera områden. Jag vill blott påminna om Geijers
»Avfall» 1838, som icke stannade vid blott en politisk
omvärdering. Denna var blott e?i av följderna. För Geijer var det
snarare en religiöst betonad akt, som för honom medförde en
annan syn på skolfrågor, politik och kyrka, och vilken han själv
knappast betraktade såsom en brytning, utan som en helt
följdriktig utveckling. Stockholmsliberalismen representerades av
bl. a. J. G. Richert och Lars Johan Hierta. 1830 startades
Aftonbladet och hann snart avlagra en opinion. Redan 1824 hade
tillsatts en kommitté för ny kyrkolagstiftning, och denna hade
även sökt finna en lösning på frågan om religionsfrihet, fast
ännu utan resultat. 1848 års utomsvenska händelser gåvo
givetvis vind i seglen åt liberalismen på alla kanter — och nya
argument åt dess motståndare. Detta blott i förbigående som en
synnerligen tunn historisk bakgrund. Siffermaterialet för
innevarande period tyder också på att något inträffat. Om någon
tid under 1800-talet kunna åren 1840—60 betecknas som ett
»seculum obscurum» för teologfrekvensen.
Huruvida de, som vid 1834 års riksdag förutspådde nedgång
i teologantalet, fingo rätt för tiden närmast 1831, därom ge
siffrorna ej besked. Faktiskt fingo de det emellertid från
1840-talets början. Se vi pä 5 årsperioderna, finna vi en konstant
nedgång i teologantal ända in pä 1860-talet. De relativa talen
ställa sig dock ej sä ogynnsamma trots nedgången. I Lund äro
de t. o. m. mycket höga enstaka år. Uppsalas äro däremot låga.
Lund visar visserligen en lågpunkt på 11,9 % ht. 1841, men stiger
sedan hastigt och är redan ht. 1844 och 47 uppe i 24,3 % (vt.
1845 och 48 ha resp. 29,4 och 26,1 %). Därpå följer en icke fullt
så hastig nedgång till skedets slut. Ht. 1859 äro vi åter nere
på 15 %, och denna nedgång fortsätter sedan i stort sett inpå
nästa period till ht. 1868, då man har nått botten med 9,3 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
